Debatt

Samlad psykiatri säkrar patientsäkerheten

I en debattartikel (Folket 11/8) kräver Kaj Johansson (V) att landstingsmajoriteten river upp beslutet om nedläggningen av den psykiatriska öppenvårdsavdelningen i Flen.

Låt oss inledningsvis klargöra ett obestridligt faktum,­ den sörmländska hälso- och sjukvården brottas med ett stort ekonomiskt underskott. När länssjukvårdsnämnden i juni beslutade att anta sin åtgärdsplan för en ekonomi i balans stod den sörmländska hälso- och sjukvården inför ett prognostiserat underskott i storleksordningen 250 miljoner kronor 2011.

Att koncentrera den västra länsdelens psykiatriska öppenvård till Katrineholm var en del av det omfattande beslut vilket länssjukvårdsnämnden fattade i syfte att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling för Landstinget Sörmland. Premissen som låg till grund för beslutet var att patientsäkerhet, kvalitet och kontinuitet måste vara överordnat geografiska och lokalpolitiska hänsyn.

Som länspolitiker ingår det i uppdragsbeskrivningen att säkerställa att den vård som bedrivs i landstinget i möjligaste mån håller samma höga kvalitet varhelst i länet den utförs. Den tryggheten ska givetvis även patienterna i Flen ha likaväl som patienterna i Eskilstuna. För att kunna leva upp till denna ambitionsnivå är det ibland nödvändigt att koncentrera vissa verksamheter och därigenom säkerställa kvalitetsnivån.

Kaj Johansson har rätt i att en koncentration av den psykiatriska öppenvårdsverksamheten till Kullbergska sjukhuset innebär längre resor för patienter boende i Flen. Johansson bortser dock ifrån de positiva effekter en kraftsamling av psykiatrin till Katrineholm får vad det gäller till exempel tryggad kompetensförsörjning i form av bättre möjligeter till personalrekrytering eller det faktum att de svårast sjuka nu får tillgång till en än mer kvalificerad vård när antalet vårdplatser fördubblas för psykospatienter. Lägg därtill den satsning på mobila team som numera säkerställer en kvalificerad psykiatrisk vård i hemmiljö i den västra länsdelen.

Det är beklagligt att Johansson i sin iver att gå till angrepp mot den sittande landstingsmajoriteten väljer att måla upp bilden av en nattsvart och alltigenom dyster framtid för Flens psykiatripatienter. Det stämmer inte. Hade Johansson istället vägt beslutsunderlagets för- och nackdelar mot varandra hade kritiken kanske nyanserats något samtidigt som Johanssons trovärdighet stärkts.

Thomas af Bjur (FP), ordförande Länssjukvårdsnämnden
Monica Johansson (S), vice ordförande Länssjukvårdsnämnden 

(Publicerad i Folket – augusti 2011)

__________________________________________________________

Vilka vårdcentraler vill Vänsterpartiet konfiskera?

Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly har i den pågående valrörelsen tydligt deklarerat att vård som inte drivs i offentlig regi är av ondo. Bilden som Ohly söker måla upp är att privata vårdföretag erbjuder vård av undermålig kvalitet, överdiagnostiserar patienter och fuskar med fakturor i syfte att tillskansa sig skattemedel på felaktiga grunder. Ohlys tes är att de privata vårdföretagens enda drivkraft är en kortsiktig jakt på vinst.

Ohlys attack mot vård som drivs i alternativ regi ligger i linje med de åsikter som hans partivän Peter Linnstrand i Sörmland brukar framföra. I det förslag till landstingsbudget som Vänsterpartiet la fram vid landstingsfullmäktige i juni hette det: ”Vi vill återta verksamhet som privatiserats i gemensam regi”. Frågan som alla de Sörmlänningar som i-dag väljer att besöka någon av de privata vårdcentraler som finns i länet bör ställa sig är: Vilka vårdcentraler är det som Vänsterpartiet ska återta i gemensam regi? Är det kanske Smeden i Eskilstuna som avses? Eller är det kanske någon av de privata vårdcentraler som etablerat sig i Flen, Strängnäs eller Nyköping som ska konfiskeras av Linnstrand? Vårdcentraler dit tusentals Sörmlänningar aktivt valt att söka sig för att kvaliteten är god, tillgängligheten hög och bemötandet bra.

Sedan valfrihetsreformen Hälsoval Sörmland infördes vid årsskiftet har fem nya privata vårdcentraler valt att etablera sig i länet. Fem vårdcentraler som samtliga bidrar till att öka tillgängligheten till den nära vården. För mig som liberal är en valfrihetsreform där det är den enskilde individens val som står i centrum enbart av godo. Vi liberaler är övertygade om att privata, kooperativa och ideella aktörer tillför värdefull kompetens och därmed bidrar till att utveckla den sörmländska hälso- och sjukvården.

Att vara liberal handlar om att bygga politik utifrån alla människors frihet och rättighet att själv bestämma över sitt liv och sina livsval. Vänsterpartiets inställning till alternativa driftsformer inom vården är därför oerhört beklaglig. Det är hög tid att Vänsterpartiet tar av sig de ideologiska skygglapparna och erkänner att valfrihet tillför ett mervärde – även inom den sörmländska hälso- och sjukvården.

Nu är det upp till bevis för Peter Linnstrand. Sörmlänningarna har rätt att få besked innan valet. Vilka privata vårdcentraler ska återtas i landstingets regi om Vänsterpartiet får inflytande i landstinget?

Thomas af Bjur (FP)
Landstingsråd Sörmland

(Publicerad i Eskilstuna-Kuriren – september 2010)

__________________________________________________________

Vårt uppbrott betydde nystart för landstinget

När Folkpartiet och Miljöpartiet i augusti 2008 gemensamt valde att lämna den dåvarande landstingsmajoriteten bestående av M, KD, C, FP, MP och två avhoppade vänsterpartister gjorde vi det efter moget övervägande och med de sörmländska skattebetalarnas bästa för ögonen.

Vi hade då insett att de styrande majoritetspartierna kommit till politikens vägs ände och att FP och MP saknade möjligheter, att inom ramarna för det dåvarande samarbetet, genomföra de tuffa besparings- och effektiviseringsåtgärderna landstinget var i desperat behov av.

Då, när situationen var förtvivlad och landstinget blödde, s tod MP och FP inför två valmöjligheter. Antingen att acceptera den rådande situationen, sitta still i båten och agera medresenärer på Landstinget Sörmlands väg mot ruinens brant. Eller att lägga politisk prestige åt sidan, resa sig från sammanträdesbordet och ta ansvar för landstinget genom att lämna ett illa fungerande samarbete bakom sig. Valet var enkelt – Miljöpartiet och Folkpartiet valde att gemensamt ta ansvar. När väl uppbrottet var ett faktum bjöd vi gemensamt in samtliga partier i fullmäktige till en politisk nystart för landstinget. En nystart som då var helt nödvändig för att kunna ge sörmlänningarna ett fungerande landsting i ekonomisk och verksamhetsmässig balans. Vår gemensamma uppmaning hörsammades av ett politiskt parti – Socialdemokraterna.

FP och MP har nu, två år efter majoritetsskiftet, visat att valet vi gjorde var det rätta. Landstingets ekonomi står i dag på en stadig och trygg grund samtidigt som vårdens kvalitet och tillgänglighet kontinuerligt förbättras. Orsaken till denna anmärkningsvärda förändring står främst att finna i den tydliga riktning som nu genomsyrar landstingets verksamheter, en riktning vars kraft och genomslag bygger på ett tydligt och fast politiskt ledarskap.

Den resa våra två partier gjort tillsammans har varit lång och lärorik. Vi har nu, när vi summerar resultatet av de gångna fyra åren, tydligt visat att vårt gemensamma ansvarstagande under den innevarande mandatperioden varit till gagn för Sörmlands invånare. Det är tydligt att den politik som nått framgång i landstinget i hög grad är präglad av gröna och liberala influenser. Två i sammanhanget mandatmässigt små partier har gjort stor skillnad. Just detta faktum är centralt då Folkpartiets och Miljöpartiets huvudansvar är att föra en politik som våra respektive väljare genom sina röster gett oss mandat att företräda.

Vår målsättning är att efter höstens val förlänga och utveckla ett framgångsrikt samarbete. Ett samarbete vars övergripande syfte även framgent är tydligt och klart – vi avser att än en gång ta ansvar för bildandet av en ansvarstagande politiskt majoritet inom Landstinget Sörmland.

Thomas af Bjur (FP), gruppledare
Ylva G Karlsson (MP), gruppledare

(Publicerad i Södermanlands Nyheter & Eskilstuna-Kuriren – september 2010)

__________________________________________________________

Folkpartiet medverkar till bättre villkor för HBT-personer

Trots att Sverige i ett internationellt perspektiv är ett föregångsland när det gäller homo- bi och transpersoners rättigheter finns det fortfarande ett motstånd och en okunnighet i HBT-frågor. Det är ett stort misslyckande när unga människor inte känner sig lyssnade på vid sina kontakter med sjukvården eller när unga HBT-personer har en ökad risk för självskadebeteende. Vi liberaler ser det som oacceptabelt att hälso- och sjukvården i vissa delar inte förmår att leva upp till kraven på att alla sörmlänningar ska få en jämlik och likvärdig vård. 

Landstinget Sörmland har kommit en god bit på väg mot att kunna betecknas som öppet, jämlikt och fördomsfritt. HBT-certifieringen av Sesammottagningen i Eskilstuna var ett viktigt steg framåt. Ett annat var inrättandet av ett särskilt telefonnummer för homo- och bisexuella kvinnor vid kvinnomottagningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. De återkommande enkätundersökningarna Liv och Hälsa Ung är ytterligare ett exempel där landstinget arbetar aktivt för att kartlägga och därigenom förbättra kunskapen om HBT-personers livssituation.

En tvärpolitisk arbetsgrupp inom landstinget, där Folkpartiet har varit en aktiv part, har tagit fram en HBT-policy som landstingsfullmäktige tar beslut om i juni. Den riktar sig till politiker, tjänstemän och sjukvårdspersonal. Syftet är att ytterligare förbättra kunskapen om de speciella omständigheter som många HBT-personer lever under. HBT-personer ska känna sig trygga och förvissade om att de kommer att få en likvärdig behandling i sitt möte med den sörmländska vården. Som liberaler känner vi ett stort ansvar för att alla människor tillerkänns samma rättigheter och möjligheter – oavsett sexuella preferenser.

Thomas af Bjur (FP), landstingsråd
Rune Nyberg (FP), landstingsfullmäktigeledamot

(Publicerad i Eskilstuna-Kuriren – april 2010)

__________________________________________________________

Därför betalar Folkpartiet tillbaka

Politikerarvodena inom Landstinget Sörmland har länge varit föremål för en infekterad debatt. Oppositionen har nu sett en möjlighet att försöka ta billiga politiska poäng på ett arvodessystem de i allra högsta grad varit med att skapa och som de även själva är en del av.

När jag anställdes som politisk sekreterare för Folkpartiet skrev landstinget ett anställningsavtal där min sysselsättningsgrad tydligt framgick. Samma procedur genomfördes när min efterträdare som politisk sekreterare, Johan Bartholf, anställdes och båda våra löner har betalats ut i enlighet med respektive anställningsavtal. Nu har dock formerna för dessa anställningsavtal ifrågasatts av KD, M och V. Oppositionen anser att jag och Johan fått lön från landstinget som vi formellt inte varit berättigade till då vi under tiden för anställningen som politiska sekreterare varken bodde i Sörmland eller hade några politiska uppdrag inom landstinget. 

Här är det på sin plats att klargöra en mycket viktig aspekt – arvodesfrågan är inte en specifik fråga för Folkpartiet. Arvodessystemet berör samtliga partier inom landstinget. För att komma tillrätta med de strukturella problemen som omgärdat arvodesfrågan krävs därför en grundlig granskning. Det handlar om en fullständig extern genomlysning av vilket ansvar såväl politik som organisation haft avseende arvoden under de senaste mandatperioderna. Avsikten är inte att leta efter syndabockar utan att granska de systemfel som givit upphov till dagens situation. Granskningen kommer inte att dras i långbänk utan sättas igång omedelbart och presentera sina slutsatser skyndsamt.

När jag nu väljer att agera snabbt och betala tillbaka den del av min lön som föremål för debatt föregriper jag delvis den kommande granskningen. För mig är detta faktum sekundärt. Det primära är att Folkpartiet inte på något sätt ska kunna ifrågasättas eller misstänkliggöras i denna fråga.

Thomas af Bjur (FP), landstingsråd

(Publicerad i Eskilstuna-Kuriren – april 2010)

__________________________________________________________

Sprututbyte handlar om allas rätt till jämlik hälsa

2004 undertecknade Sverige Dublindeklarationen där vi som nation förbinder oss att intensifiera vårt förebyggande arbete i syfte att begränsa spridningen av hiv, aids och hepatit. En tydlig rekommendation i deklarationen säger att nationella sprututbytesprogram ska nå minst 60 procent av alla intravenösa missbrukare. I Sverige nås i nuläget högst fem procent av missbrukarna.

Ett sprututbytesprogram i Sörmland handlar för oss liberaler främst om en folkhälsoinsats riktad mot en grupp extremt utsatta människor. Socialstyrelsen gör bedömningen att en av de största riskfaktorerna för blodsmitta är intravenöst drogmissbruk. Smittan sprids genom begagnade och orena sprutor och kanyler som delas mellan missbrukarna.

Folkpartiets ställningstagande innebär inte att vi kapitulerar i kampen mot narkotika. Vi inser dock att vi sannolikt aldrig helt kan utrota narkotikamissbruk. Ett väl genomarbetat sprututbytesprogram är ett viktigt verktyg för att stoppa spridingen av blodsjukdomar.

Genom att öka kontaktytorna mellan sjukvården och en i stora delar ljusskygg och utsatt grupp öppnar vi vägar för den enskilde missbrukaren in mot samhällets hjälpinsatser och rehabiliteringsverksamhet.

För den enskilde individen innebär detta en möjlighet till ett liv fritt från kroniska blodsjukdomar och stort lidande. För samhället innebär varje människa som förhindras att drabbas av blodsjukdomar en hälso- och samhällsekonomisk vinst. Ytterst handlar det om allas rätt till en jämlik hälsa.

 Thomas af Bjur (FP), landstingsråd

(Publicerad i Eskilstuna-Kuriren – mars 2010)

__________________________________________________________

Bra transplantationskirurgi, där den behövs bäst

Våra argument för hjärttransplantationerna på Karolinska handlar om patienternas behov och säkerhet. Här är kön längst, och antalet utförda ingrepp ökar mest och har det senaste året blivit tvåa efter Sahlgrenska med råge. De handlar också om vikten av att bevara vårdkedjor och kompetens för vårdutveckling och forskning, på Nordens ledande universitetssjukhus. Då är hjärt- och transplantationsvården central.

Men vår huvudinvändning mot beslutet handlar, om Hanne Kjöller tog till sig hela vår artikel, om själva rikssjukvårdssystemet och det okloka i att fatta beslut innan den emotsedda översynen är gjord. Att en sådan översyn är välbehövlig är det många fler än vi folkpartister från Svealand och Norrland som anser.

Karolinska kan inte få all högspecialiserad vård men vi vänder oss mot ett beslut som inte tillkommit på höga kvalitets- och säkerhetsgrunder. Låt oss också påpeka att inget kräver att den högspecialiserade rikssjukvården finns på specifikt en, två – eller varför inte tre platser.

Folkpartiets landstingsråd och gruppledare:
Birgitta Rydberg, Stockholm
Maria Wallhager, Stockholm
Thomas af Bjur, Södermanland
Bo Brännström, Dalarna
Ismail Kamil, Uppsala
Torsten Källberg, Västmanland
Ulla Norgren, Västernorrland
Jens Sundström, Norrbotten
Carina Östansjö, Gävleborg

(Svar till Hanne Kjöller, Dagens Nyheters ledarsida – februari 2010)

__________________________________________________________

Bypolitik drabbar majoritet

Beslutet att beröva Karolinska Universitetssjukhuset alla hjärttransplantationer kan få ödesdigra konsekvenser om det förverkligas – för vården och patienterna i Svealand och Norrland. Redan har beslutet fått konsekvenser för rikssjukvårdssystemets legitimitet och framtid.

Inga skäl grundade på medicinsk kvalitet, kompetens, säkerhet eller tillgänglighet talar för att hjärttransplantationer inte skulle utföras i Stockholm. Tvärtom. Här, i Sveriges mest tätbefolkade region, utförs hjärttransplantationer och annan hjärtsjukvård med hög kvalitet och stora volymer. Karolinska har när det gäller hjärttransplantationer mångårig erfarenhet och utför näst flest operationer i Sverige efter Sahlgrenska.

Upptagningsområdet innefattar inte bara Stockholms län och Mälardalen utan hela norra Sverige och majoriteten av Sveriges befolkning. Kopplingen till forskning och utveckling av vården är stark på landets ledande universitetssjukhus, i tätt samband med Karolinska institutet, vårt medicinska universitet i världsklass. 

Om hjärttransplantationerna försvinner, får det stora följder även för annan transplantationskirurgi, som kan skadas allvarligt, men även för annan avancerad sjukvård och för den kliniska forskningen. Även hjärtsjukvård och transplantationsvård på universitetssjukhusen i Uppsala, Örebro och Umeå kan skadas.

Långsiktigt och strategiskt uppbyggda, omfattande kompetenskedjor och vårdsamband riskerar att slås sönder. Den svårdefinierade kritiska massan av forsknings- och medicinsk kompetens undermineras. Om Karolinska universitetssjukhusets och Karolinska institutets attraktionskraft på duktiga läkare och forskare minskar, drabbas hela Sverige.

För patienterna – och deras anhöriga – blir konsekvensen längre resvägar utan någon garanterad vinst i ökad kvalitet eller högre säkerhet.

Att landets fem övriga sjukvårdsregioner röstar ner den sjätte i denna angelägna fråga visar att rikssjukvårdsbesluten tyvärr har reducerats till bypolitik riktad mot Stockholm som tidigare har berövats andra specialiteter. Självklart ska vi koncentrera sårbara och strategiska högspecialiserade vårdverksamheter till några få platser i landet men sådana beslut måste vara väl underbyggda och förankrade, på medicinska grunder och i vårdens verklighet.

Rikssjukvårdssystemet och principerna för hur den högspecialiserade vården fördelas mellan landets universitetssjukhus står inför en omfattande översyn, något som efterlyses från många håll, bland annat Sveriges kommuner och landsting. Det är häpnadsväckande att avgörandet om hjärttransplantationerna hastats fram för att tas innan den översynen är gjord. Beslutet visar med all önskvärd tydlighet att en omfattande översyn är av nöden. 

Vårt krav är att rikssjukvårdsnämndens beslut inhiberas – om nämnden av prestigeskäl inte själv mäktar med det, bör det göras över dess huvud. Något nytt beslut kan sedan inte tas innan en heltäckande och ingående översyn av hela rikssjukvårdssystemet är klar. Det är orimligt att ett sjukhus med stora volymer och hög kvalitet i vår folkrikaste region inte ska kunna utföra avancerad transplantationskirurgi.

Under tiden fortsätter Karolinska Universitetssjukhuset att utföra hjärttransplantationer. Något annat vore orimligt, för sjukhusets, forskningens och framför allt patienternas skull.

Folkpartiets landstingsråd och gruppledare:
Birgitta Rydberg, Stockholm
Maria Wallhager, Stockholm
Thomas af Bjur, Södermanland
Bo Brännström, Dalarna
Ismail Kamil, Uppsala
Torsten Källberg, Västmanland
Ulla Norgren, Västernorrland
Jens Sundström, Norrbotten
Carina Östansjö, Gävleborg

(Publicerad i Dagens Nyheter – februari 2010)

__________________________________________________________

Landstinget Sörmland har kapat köerna

Under det gångna året har ett idogt arbete pågått inom hälso- och sjukvården med att kapa köerna till vård och behandling. Såväl ledning som personal har slitit hårt för att vi ska få en bättre tillgänglighet för de sörmländska patienterna. Det hårda slitet har nu i slutet av året visat sig ge riktigt positiva resultat.

Förutom kortare köer för våra patienter får nu Sörmlands landsting ta del av kömiljarden. För Sörmlands del innebär det minst 26 miljoner kronor. Ett nödvändigt tillskott för den kärva ekonomiska situation som hälso- och sjukvården fortfarande tampas med.

Så sent som i januari i år fick mellan 30 och 40 % av patienterna i Sörmland räkna med en väntetid på mer än 90 dagar. Idag kan hela 93 % av de patienter som väntar på nybesök hos specialist på något av sjukhusen räkna med en väntetid som är kortare än 90 dagar, och lika positivt ser det ut för de patienter som väntar på behandling.

Hyllas de som hyllas ska. Det är personalen som gjort detta möjligt. Ett stort tack. Vi ser fram emot ett fortsatt arbete med att hålla en god tillgänglighet även kommande år.

Åsa Kullgren (S), hälso- och sjukvårdslandstingsråd
Thomas af Bjur (FP), bitr. hälso- och sjukvårdslandstingsråd

(Publicerad i Eskilstuna-Kuriren – december 2009)

__________________________________________________________

Förbättrat omhändertagande av äldre multisjuka genom mobila närvårdsteam

Medellivslängden ökar, vi har en åldrande befolkning med stora behov av omvårdnad. Att drabbas av sjukdom och funktionell nedsatt förmåga ökar med åldern och vård och omsorg behöver möta upp behoven på bästa sätt. En tillgänglig vård samt snabbt omhändertagande för akutbedömning kan vara av avgörande betydelse för att undvika onödiga komplikationer.

Vi är därför väldigt stolta över den utveckling av mobila närvårdsteam som vi i Landstinget Sörmland driver på. För äldre människor innebär det att de kan få hembesök för akut ej livshotande sjukdomar. På så sätt behöver inte äldre personer, som kan ha svårigheter med att resa, alltid bege sig till sjukhus. Vården kommer istället till patienten.

Vi har idag mobila team knutna till alla våra tre sjukhus i länet. I Västra länsdelen har det funnits ett mobilt närvårdsteam sedan 2007. Det mobila närvårdsteamet åker på hembesök till multisjuka äldre (över 65 år). Det rör sig bl. a om patienter med diagnoserna svår hjärtsvikt och KOL. Läkare och sköterska kan moderera KOL eller sviktbehandling, inleda antibiotika behandling vid infektioner, ge dropp vid intorkning t ex vid vinterkräksjuka.

Syftet är att undvika onödiga transporter till sjukhusets akutmottagning och att patienterna därmed kan få en del av vården hemma istället för på sjukhuset. Teamet kontaktas bl. a av distriktssköterskor, via medicinkliniken på Kullbergska sjukhuset , akuten eller anhöriga. 2008 gjordes 285 hembesök av läkare och 500 hembesök av sköterska samt 955 telefonsamtal. Teamet har kontinuerlig telefonkontakt med de patienter som är aktuella för stunden.

Det är ett steg för en förbättrad tillgänglighet och kortare väntetid för akutbedömning, och ger en trygghet och bättre omhändertagande för äldre patienter. En viktig del i utvecklingen av vården för att möta dagens och framtidens behov.

Åsa Kullgren (S), hälso- och sjukvårdslandstingsråd
Thomas af Bjur (FP), bitr. hälso- och sjukvårdslandstingsråd

(Publicerad i Katrineholms-Kuriren – december 2009)

__________________________________________________________

Minst två vårdcentraler i Strängnäs

Vi i den nya majoriteten i landstinget har stor förståelse för att man som Strängnäsbo väntat länge på en utveckling av primärvården. Det finns ett behov av ytterligare en vårdcentral på orten. Men på grund av ny lagstiftning har vi tvingats till att upphäva beslutet om etablering av en ny vårdcentral i landstingets regi.

Genom Lagen om valfrihet (LOV) innebär det en stor ekonomisk risk att i nuläget starta en vårdcentral. Från januari 2010 kan andra aktörer fritt etablera sig i länet. I våras visste vi att det fanns ett intresse från privata vårdgivare att etablera en vårdcentral i Strängnäs. I stället för att riskera skattepengar för att bygga upp ytterligare en vårdcentral från grunden i konkurrens med privata vårdgivare bestämde vi oss för att stärka den befintliga vårdcentralen. I dag vet vi att två privata vårdgivare har ansökt, blivit godkända av landstinget och kommer att etablera vårdcentralsverksamhet. Således kommer behovet av minst två vårdcentraler i Strängnäs bli tillgodosett.

Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer senast sex månader efter införandet av Hälsoval Sörmland få en analys av de effekter som den nya ersättningsmodellen medfört. Utifrån denna analys kommer en reviderad plan för närvården i Strängnäs presenteras och ett nytt förslag till lokalbeskrivning för Strängnäs befintliga vårdcentral arbetas fram. Det vore direkt oansvarigt av oss att starta projekt som inte tar hänsyn till nya förutsättningarna som ger stora konsekvenser för primärvården.

Åsa Kullgren (S), hälso- och sjukvårdslandstingsråd
Thomas af Bjur (FP), bitr. hälso- och sjukvårdslandstingsråd

(Publicerad i Eskilstuna-Kuriren – november 2009)

__________________________________________________________

Vi tar tag i hyrläkarberoendet

Det är ont om allmänläkare i hela landet. Detta har lett till att svensk sjukvård blivit beroende av hyrläkare, dvs. läkare som inte är anställda av landstinget utan hyrs in från företag och organisationer för att klara av att erbjuda vård. Landstinget Sörmland är inget undantag.

En hyrläkare är ungefär dubbelt så dyr som en landstingsanställd läkare. Men framför allt innebär hyrläkarsystemet ofta stora problem för våra patienter då läkaren hyrs in en kortare tid vilket kan leda till att man får träffa en ny läkare varje gång man exempelvis besöker sin vårdcentral . Det skapar onödig otrygghet och oro hos patienterna.

För att få bukt med det gissel som hyrläkarberoendet innebär satsar vi nu tolv miljoner kronor på att stötta utbildningen av ST-läkare på vårdcentralerna. Satsningen syftar just till att trygga återväxten av egna allmänläkare och på sikt fylla vakanser och ersätta hyrläkare med ordinarie personal.

I Landstinget Sörmland finns idag ca 120 allmänläkartjänster och ett 30-tal ST-läkartjänster på vårdcentraler. Ungefär var fjärde allmänläkartjänst är vakant och inom de närmaste åren går ett 30-tal allmänläkare i pension. Behovet av nyrekrytering är alltså stort. Specialistutbildningen till allmänläkare tar fem – sju år efter läkarexamen och en ST-läkare arbetar ungefär halva utbildningstiden på vårdcentralen.

Vi ser detta som en viktig satsning för att få bukt med hyrläkarberoendet som både kommer att leda till ökad läkartäthet på våra vårdcentraler och samtidigt säkra läkarförsörjningen för framtiden.

Åsa Kullgren (S), hälso- och sjukvårdslandstingsråd
Thomas af Bjur (FP), bitr. hälso- och sjukvårdslandstingsråd

 (Publicerad i Eskilstuna-Kuriren – november 2009)

__________________________________________________________

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: