Nyhetsbrev

Här går det att ta del av de nyhetsbrev som jag regelbundet skickar till de liberaler som är medlemmar i Folkpartiets Länsförbund i Södermanland.

Nyhetsbrev september 2013

Satsning för att korta vårdköerna. Vården i Sörmland håller hög med hög medicinskt kvalitet och levererar dagligen vård till tusentals nöjda sörmlänningar. Landstingets verksamheter fungerar väl tack vara en engagerad och professionell personal som varje dag ger sörmlänningarna en vård och omsorg som kvalitetsmässigt står sig bra i förhållande till andra svenska landsting. Landstingets ekonomi mår även den bra. Tack vare en kostadseffektiv hälso- och sjukvård pekar prognosen för landstingets ekonomi på ett överskott i storleksordningen 150 miljoner kronor.  Ett ekonomiskt resultat som med god marginal lever upp till kravet om god ekonomisk hushållning inom offentligt finansierad verksamhet. Det finns emellertid en utmaning som majoriteten anser vara landstingets mest prioriterade fråga. Det handlar om vårdköer. I början av året avsatte vi därför 20 miljoner kronor för ökad tillgänglighet. En åtgärd som fick till följd att de kliniker som tog del av pengarna har kortat sina köer. Köer finns dock fortfarande kvar och idag lever inte vårt landsting upp till de krav som ställs för att ta del av den statliga ”kömiljarden”. För att söka komma tillrätta med ovanstående problematik avsätter majoriteten ytterligare 50 miljoner kronor för att öka tillgängligheten till vård. Ambitionen är tydlig. De vårdköer som idag finns ska kortas. I korthet handlar det om att ta hjälp av externa samarbetspartners – såväl privata som offentliga – inom och utom länet för att få operationer och behandlingar genomförda. Till detta fogas åtgärder för att öka operationskapaciteten inom landstingets egen verksamhet och att använda befintliga operationslokaler på ett effektivare sätt. Arbetet sker i nära samverkan med hälso- och sjukvårdsledningen som varit tydlig med att man ställer sig positiv till satsningen.

Budget 2014 – 2016. Utgångspunkten för den budget som majoriteten lägger på landstingsfullmäktiges bord i mitten av oktober är en fortsatt stabil ekonomisk bas som ger utrymme för strategiska satsningar. Budgeten innehåller en rad reformer med tydlig liberal prägel. Det handlar bland annat om ökade medel till såväl primärvård som sjukhusvård, kvälls- och helgöppna mottagningar för barn- och unga, fler ambulanser och sjuktransportfordon, införandet av traineeprogram, fler mobila team inom psykiatri och närvård, medel för att möjliggöra medarbetare att gå från deltid till heltid, förbättrad kollektivtrafik mellan länets sjukhus och höjd ålder för fri tandvård. Därtill avsätts omfattande medel för att genomföra det inriktningsbeslut kring framtidens hälso- och sjukvård som landstingsfullmäktige fastställt i bred politisk enighet. Sammantaget satsar majoriteten cirka 500 miljoner kronor i strategiska satsningar under planperioden utan att för den skull tumma på principen att redovisa ett resultat som innebär god ekonomisk hushållning. För landstinget innebär det ett resultat på cirka plus 150 miljoner kronor under varje år 2014, 2015 och 2016.

Investeringsplan. Jag har i tidigare nyhetsbrev beskrivit det intensiva arbete som pågår kring framtidens hälso- och sjukvård med fokus på att skapa en personcentrerad vård i Sörmland. En central del av detta arbete är att investera i ändamålsenliga lokaler för våra patienter och medarbetare. I oktober månad kommer därför landstingsfullmäktige att fastställa en 10-årig investeringsplan som är den mest omfattande som arbetats fram i landstingets 150-åriga historia. Det handlar om investeringar i storleksordningen 4 miljarder kronor. Nya akutmottagningar, nya mottagningslokaler, vårdavdelningar med enkelrum och nya operationslokaler är några av de objekt som kommer att förverkligas under de kommande åren. Åtgärder som är absolut avgörande om landstinget ska ha möjlighet att forma en god arbetsmiljö för våra medarbetare och en läkande vårdmiljö för våra patienter och anhöriga. Då det handlar om ett arbete som kommer att fortgå över ett antal mandatperioder är det glädjande att majoriteten haft konstruktiva samtal med företrädare för det största oppositionspartiet, Moderaterna, som aviserat att man ställer sig bakom investeringsplanen.

Riksdagsnominering. Som bekant står vi inför ett mycket spännande 2014 i form av det så kallade ”supervalåret”. Val till EU, riksdag, kommun och landsting står på agendan och möjligheten att prata liberal politik och söka övertyga väljarna om Folkpartiets förträfflighet är i det närmaste oändlig. Det ställer dock även krav på de företrädare som ska delta i de olika valrörelserna. I dagarna har jag blivit varse att jag nominerats som kandidat i det provval som ska fastställa Södermanlands läns riksdagslista. En mycket hedrande nominering. Efter moget övervägande har jag emellertid beslutat mig för att tacka nej till nomineringen. Skälen är främst två. För det första anser jag att det finns en rad mycket kompetenta kandidater som samtliga skulle ha goda förutsättningar för att representera vårt län i riksdagen. För det andra kräver mitt uppdrag som gruppledare och landstingsråd att jag fokuserar all min kraft på de länsövergripande frågorna och arbetet med att stärka vårt parti i Landstinget Sörmland. All lycka till de kandidater som nu ställer upp i provvalet till riksdagen. Jag kommer att följa era respektive kampanjer med stort intresse. 

__________________________________________________________

Nyhetsbrev augusti 2013

Rekrytering av medarbetare. Under en tid har ni länets massmedia kunnat ta del av artiklar och insändare som handlar om brist på vårdplatser, ett hårt tryck på våra medarbetare och tillgänglighet till vård som inte är godtagbar. Jag vill vara tydlig med att majoriteten inte tar lätt på de signaler som kommer från vårdens medarbetare och patienter. Tvärtom är vår gemensamma syn att de problem som finns ska synliggöras, analyseras och åtgärdas. Utgångspunkten ska alltid vara den enskilde patientens behov och dennes unika förutsättningar. För att detta ska förverkligas krävs mod att prioritera resurser till de områden där det finns utmaningar att ta itu med. Ett sådant område handlar om rekrytering av fler medarbetare. Landstinget har idag brist på såväl sjuksköterskor som läkare inom en rad specialiter. För att söka komma tillrätta med detta har majoriteten tillfört ytterligare en halv miljard kronor till den sörmländska vården. Ekonomiska medel som bland annat möjliggjort en historisk lönesatsning till landstingets sjuksköterskor som innebär en genomsnittlig löneökning på mellan 1 500 kronor och 5 000 kronor mer per månad. En reform som innebär att landstingets attraktionskraft stärks och möjligheterna att rekrytera fler läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal ökar.

Ambulanssjukvård. En trygg ambulanssjukvård är en central del av den sörmländska vården. Jag har i tidigare nyhetsbrev redovisat att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i en nyligen genomförd undersökning rankar Sörmland som bäst i landet när det gäller ambulanssjukvård. Bemötande, tillgänglighet och förtroende får höga resultat. Nära hundra på skalan av patientupplevd kvalitet. Med detta som bakgrund har det varit olyckligt att det parallellt pågått en tvist kring ambulansdirigering mellan den upphandlande leverantören Medhelp och de fyra samverkande landstingen i Sörmland, Uppsala, Västmanland och Gotland. En tvist som har sitt ursprung i att den aktuella leverantören i efterhand krävt ytterligare betalning för en tjänst som man ursprungligen vann i konkurrens med andra aktörer. Vi har bestridit detta krav och nådde till sist en förlikning där avtalet upphör i november detta år. Ambulansdirigering är en tjänst som ska fungera dygnet runt och därför har ett febrilt arbete pågått för att säkerställa att verksamheten ska fungera med bibehållen patientsäkerhet och tillgänglighet. En sådan lösning har nu säkrats i och med att ett avtal med SOS Alarm slutits. Ett avtal som löper över 1,5 år och som ger oss möjlighet att i lugn och ro utvärdera andra framtida lösningar.
Mobila team. Vårt parti är starka förespråkare för att vård inte enbart ska bedrivas på sjukhus och vårdcentraler. Därför har vi under de gångna åren prioriterat satsningar på mobila team för bland annat multisjuka äldre, för patienter med KOL och för vård i livets slutskede. Den senaste reformen på detta område är den satsning som nu sker på mobila team inom psykiatri. Det är en satsning som tar sin utgångspunkt i att skapa en personcentrerad vård där individer med psykisk funktionsnedsättning erbjuds omvårdnad på hemmaplan. Fördelarna är många. Högre tillgänglighet och närhet. Ökad trygghet när vården ges i det egna hemmet. Stärkt bemötande på patientens egna villkor. Bättre möjlighet att göra anhöriga och närstående delaktiga i behandlingen. Totalt handlar det om en satsning på närmare 40 miljoner kronor under de kommande tre åren.

Framtidens hälso- och sjukvård. Arbetet med framtidens hälso- och sjukvård fortgår med oförminskad styrka. Det som närmast står på agendan är arbetet med den 10-årig investeringsplan som landstingsfullmäktige ska fastställa i oktober månad. Ur ett historiskt perspektiv är investeringsplanen den mest omfattande som arbetats fram i landstingets historia. Det handlar om investeringar i storleksordningen 4 miljarder kronor. Ett axplock av byggnationer som ska genomföras under de kommande åren omfattar nya akutmottagningar, nya mottagningslokaler och vårdavdelningar med enkelrum och nya operationslokaler. Åtgärder som är avgörande om vi ska ha möjlighet att forma en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare och en läkande vårdmiljö för våra patienter och anhöriga. Jag återkommer i framtida nyhetsbrev med ytterligare information kring det intensiva arbete som pågår med sikte på skapa en personcentrerad och köfri vård i Sörmland.

Nytt landstingsråd. Vår koalitionspartner Miljöpartiet har valt ett nytt landstingsråd efter Ylva G Karlsson som lämnade sitt uppdrag strax innan sommaren. Hennes efterträdare heter Ann-Sofie Jacobsson, är hemmahörande i Katrineholm, och har under de senaste åren arbetat som projektledare med länsövergripande projekt inom den sörmländska vården. Ann-Sofie blir förutom folkhälso- och miljölandstingsråd och gruppledare för Miljöpartiet även vice ordförande i landstingsstyrelsen och ordförande i Hållbarhetsnämnden. Därtill fortsätter hon som vice ordförande i Primärvårdsnämnden och får därigenom en tydlig koppling till hälso- och sjukvården. Min uppfattning är att Ann-Sofie är en klok person som har alla förutsättningar att på ett konstruktivt sätt bidra i arbetet med att genomföra majoritetens politiska plattform.

__________________________________________________________

Nyhetsbrev maj 2013

Ambulanssjukvård. En trygg ambulanssjukvård är en central del av den sörmländska vården. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genomfört en undersökning där patienter som varit i kontakt med ambulansvården runt om i landet givit sin syn på den vård som erbjudits. Undersökningen visar att Sörmland får bäst resultat i Sverige. Bemötande, tillgänglighet och förtroende får särskilt höga resultat. Nära hundra på skalan av patientupplevd kvalitet. Ett mycket glädjande resultat.

Länsbyte. Som jag beskrivit i tidigare nyhetsbrev har det pågått en process i Trosa kommun kring ett eventuellt länsbyte från Södermanland till Stockholm. I söndags redovisades resultatet av den folkomröstning som genomförts och beskedet var tydlig. Invånarna i Trosa vill även fortsättningsvis tillhöra Södermanlands län. 41 procent av de som röstade förordade ett länsbyte till Stockholms län medan 58 procent sa att man ville stanna kvar i Södermanland. Beskedet från den politiska ledningen i Trosa är att processen kring ett länsbyte nu kommer att avbrytas. Jag vill understryka att för mig var det självklart att medborgarna i Trosa gavs möjlighet att uttala sin åsikt i en frågeställning som skulle påverkat kommunens långsiktiga utveckling. Mot denna bakgrund var det därför glädjande att valdelagandet uppgick till närmare 62 procent av de röstberättigade. Nu blir det inget länsbyte för Trosa den 1 januari 2015 och de diskussioner om minskade skatteintäkter och eventuell negativ påverkan för Nyköpings lasarett  i form av minskat patientunderlag kan läggas åt sidan till förmån för ett fortsatt arbete med att stärka verksamheten på sjukhuset. I detta arbete kommer det fortsatta arbetet med framtidens hälso- och sjukvård i Sörmland att vara avgörande. Det handlar bland annat om fastighetsinvesteringar på närmare 5 miljarder kronor under de kommande åren. Investeringar som möjliggör en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare och en läkande vårdmiljö för patienter och anhöriga. Det handlar bland annat om nya akutmottagningar, nya operationslokaler och enkelrum på vårdavdelningarna. Satsningar som avgörande för att forma en personcentrerad vård för såväl Trosaborna som övriga Sörmlänningar.

Framtidens arbetskraft. Under de kommande åren står landstinget inför omfattande pensionsavgångar. Det är därför av största vikt att vi aktivt arbetar för att locka fler ungdomar att bli intresserade av landstinget som arbetsgivare. Ett viktigt steg i detta arbete är att erbjuda sommarjobb för gymnasieungdomar. Drygt 100 studenter kommer i sommar att arbeta i Landstinget Sörmland. Hälso- och sjukvården tar emot flest ungdomar men även kultur och utbildning, D-data och Landstingsservice tar emot sommarjobbare. Genom att erbjuda den här typen av sommarjobb kan landstinget aktivt bidra till att ge både en första introduktion till arbetslivet och en referens till framtida jobbansökningar. Samtidigt kan vi visa upp vår verksamhet och locka fler ungdomar att söka sig till yrken som finns i landstingets verksamheter.

Ambulansdirigering. Sedan 2012 har företaget Medhelp ansvar för ambulansdirigeringen i Sörmland, Uppsala, Västmanland och på Gotland. Medhelp har levererat en kvalitativ tjänst med välutbildad personal och korta svarstider. Nu har emellertid en tvist uppstått kring hur avtalet ska tolkas. Enligt Medhelp tar man emot fler samtal än vad avtalet stadgar och man kräver därför ytterligare ekonomisk ersättning. I det fall detta inte hörsammas har företaget hotat med att upphöra med ambulansdirigeringen den 19 juni. De fyra landstingen har bestridit de krav som framförts då vi handlat upp en tjänst där Medhelp i konkurrens med andra aktörer lagt ett anbud och vunnit. Företaget har själva räknat ut vad de vill ha för att utföra tjänsten och att i efterhand kräva ökad ersättning anser vi vara felaktigt. Tvisten fortgår men det är viktigt att veta följande: Ambulansdirigering är en tjänst som ska fungera dygnet runt och därför har Landstinget Sörmland en beredskapsplan för hur verksamgeten ska fungera med bibehållen patientsäkerhet och tillgänglighet om Medhelp gör allvar av sitt hot. Det finns således inga skäl till oro.

Ylva G Karlsson lämnar politiken. I början av maj stod det klart att folkhälso- och miljölandstingsrådet Ylva G Karlsson (MP) valt att lämna landstingspolitiken av hälsoskäl. Tillsammans med Anders Bjurström var Ylva pådrivande i arbetet med att bilda en ny blocköverskridande majoritet i Landstinget Sörmland våren 2008. Ylva har varit en ovärderlig tillgång i landstingsmajoriteten, både på ett personligt och ett professionellt plan. Hennes starka engagemang för miljö och folkhälsa har lämnat ett tydligt avtryck. Miljöpartiet har nu inlett en nomineringsprocess för att utse Ylvas ersättare som landstingsråd och kommer att behandla frågan vid en extra stämma den 9 juni. 

__________________________________________________________ 

Nyhetsbrev april 2013

Ökad produktivitet. Ett viktigt led i landstingets arbete med stärka förtroendet för den sörmländska vården är genom att korta köerna till vård. Jag har i tidigare nyhetsbrev berättat om en rad av de åtgärder som vi i majoriteten vidtagit för att öka tillgången till vård. Närmare en halv miljard kronor har riktats till den sörmländska vården under de kommande tre åren, en historisk lönesatsning för sjuksköterskorna har genomförts och en särskild tillgänglighetssatsning pågår under 2013. Den patient som inte erbjuds vård inom vårdgarantin behöver inte längre behöva betala någon avgift och ekonomisk ersättning utbetalas om en operation ställs in eller fördröjs av skäl som landstinget förorsakat. Tidigare begränsningar av det fria vårdvalet har tagits bort. Möjligheten att söka vård hos andra vårdgivare – såväl offentliga som privata – har stärkts. Här finns dock mer att göra. I grunden handlar det om att definiera verksamhetens uppdrag, sätta tydliga produktionsmål och varje dag följa hur de uppsatta målen nås. I detta arbete är skapandet av en länsgemensam operationsplanering ett viktigt verktyg. Ett annat är inrättande av vårdgarantisamordnare vars uppgift är att operativt ansvara för att patienter får tid till nybesök och behandling inom den lagstadgade vårdgarantin – inom eller utanför länet. Majoriteten har även beslutat att de enheter som uppnår tillgänglighetsmål får behålla de statliga stimulansmedel som landstinget erhåller. Det ligger i linje med vår gemensamma uppfattning att det är genom morot och inte piska som landstinget kan vara en attraktiv arbetsgivare som skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö. En arbetsmiljö där medarbetarna ges möjlighet att prestera utifrån sin unika kompetens. Då kan vi skapa en köfri vård i Sörmland.

Stadsfjärdens vårdcentral. Våren 2009 beslutade vi i majoriteten att ge personalen vid Stadsfjärdens vårdcentral i Nyköping möjlighet att ta över verksamheten och driva den i egen regi. Ett beslut som visat sig vara mycket lyckosamt. Stadsfjärden har gått från att vara den minsta vårdcentralen i Nyköping till att idag vara Sörmlands tredje största vårdcentral. Över 15 000 individer har valt att lista sig vid Stadsfjärden. I den nationella patientenkät som genomförts placerade sig Stadsfjärden på första plats i Sörmland. Denna positiva utveckling har dock medfört utmaningar. Allt fler individer vill lista sig på Stadsfjärden vilket i sin tur innebär att arbetsbelastningen blivit ohållbar. Till detta ska fogas lokaler som inte är dimensionerade för det växande antalet patienter. Företrädare för Stadsfjärden har därför vädjat om möjligheten att, under en tid, neka patienter att lista sig vid vårdcentralen. Syftet är att säkerställa patientsäkerhet, kvalitet och en god arbetsmiljö för personalen. Denna vädjan har av det största oppositionspartiet, Moderaterna, bemöts med en uppmaning till Stadsfjärden om att fundera kring huruvida man överhuvudtaget ska driva vårdcentral eller ej. Ett närmast häpnadsväckande uttalande. Majoritetens besked har därför varit tydligt. Vi kommer inte att medverka till att Stadsfjärden tvingas sänka sina ambitioner avseende kvalitet och bemötande. Därför föreslår vi att det tillfälliga listningsstoppet förlängs och att en kontinuerlig dialog förs med Stadsfjärden kring hur vi tillsammans kan fortsätta att utveckla den nära vården. Vi är nämligen övertygade om att privata aktörer tillför värdefull kompetens och bidrar till att stärka den sörmländska sjukvården.

Ökad valfrihet för den enskilde patienten. Folkpartiet och våra samarbetspartier arbetar intensivt för att forma en personcentrerad vård i Sörmland där patientsäkerhet är ledordet och bemötandet av varje individ positivt. För att detta ska vara möjligt krävs ett målmedvetet arbete med att öka patientens makt och öppna vårt län mot omvärlden. Vi har därför fokuserat på att undanröja de hinder som tidigare funnits inom den sörmländska vården. Utgångpunkten har varit att alltid sätta den enskilde individen och dennes behov av vård i centrum. Då är samverkan med vårdgivare i övriga delar av Sverige absolut nödvändig. Mot bakgrund av de reformer som genomförts i Sörmland för att öka valfriheten inom vården är det glädjande att Alliansregeringen nu tagit initiativ till att införliva den Europeiska unionens patientrörlighetsdirektiv i svensk lagstiftning. Syftet är att göra det lättare för patienter att få tillgång till en säker gränsöverskridande sjukvård av god kvalitet i hela Europa. En utveckling som innebär att patientmakten och den enskilde patientens valmöjligheter förstärks ytterligare. Detta är något som Folkpartiet i Landstinget Sörmland förordat en längre tid. Ytterst handlar det om att riva murarna runt Sverige och skapa förutsättningar för en högkvalitativ vård med god patientsäkerhet som tar utgångspunkt i patientens behov. Oavsett om vården utförs i Katrineholm, Karlstad eller Köln.

__________________________________________________________ 

Nyhetsbrev mars 2013

Länsbyte. Under de senaste månaderna har jag fått ett antal frågor från såväl partivänner, medborgare och massmedia med anledning av den pågående processen i Trosa (och Gnesta) kring ett eventuellt länsbyte. För egen del är min utgångspunkt att ta avstamp i demokrati och självbestämmande. Ytterst måste det vara upp till invånarna i de båda kommunerna att ta ställning till vilket län man vill tillhöra i framtiden – Södermanland eller Stockholm. Landstinget kommer att ges möjlighet att uttrycka sin mening i den remissrunda som Kammarkollegiet hanterar inför Regeringens slutliga ställningstagande. För att landstinget ska kunna lämna ett välgrundat svar pågår det för närvarande ett intensivt arbete med att analysera den påverkan som ett länsbyte skulle kunna medföra när det gäller vård, kollektivtrafik, habilitering, kultur med mera. Det är viktigt att komma ihåg att landstinget enbart har att ta ställning till de båda kommunernas vägval i relation till den länsövergripande verksamhet som man landstinget har ansvar för. I klartext innebär det att landstinget har att påvisa den påverkan som ett eventuellt länsbyte kan föra med sig i form av minskade skatteintäkter och ett vikande patientunderlag för exempelvis Nyköpings lasarett. Låt mig emellertid vara tydlig med att jag inte kommer att medverka till ett skeende där invånarna i Trosa och Gnesta utsätts för allehanda skräckscenarior eller för den delen beskylls för att bidra till att montera ner vården i den södra länsdelen. Den demokratiska processen i de båda kommunerna ska respekteras. Något annat vore fullständigt orimligt.

Patientsäkerhet. Patienter ska inte komma till skada i den sörmländska vården. Det är en grundprincip. Men sjukvården är riskfylld och komplex och i vården, liksom i alla andra verksamheter, kan människor göra fel och begå misstag. Det är därför viktigt att det finns system och rutiner så att fel som begås inte leder till att patienter utsätts för skador. Om landstinget ska kunna erbjuda en högkvalitativ vård för den enskilde patienten måste patientsäkerhet vara en prioriterad fråga. Under de senaste åren har vi i majoriteten fokuserat på att stärka arbetet med patientsäkerhet. En patientsäkerhetsenhet har skapats som arbetar i nära samverkan med chefsläkargruppen, läkemedelskommittén och smittskyddsenheten. Grunden för arbetet synsättet att det ska vara patienten som står i fokus. Våra engagerade medarbetare ges möjlighet att bidra till det ständigt pågående förändringsarbetet. Det handlar bland annat om att genomföra riskanalyser, händelseanalyser och riktade utbildningsinsatser. Till detta fogas ett krav på alla vårdgivare i landstinget att upprätta patientsäkerhetsberättelser för att ta lärdom och sprida kunskap inom organisationen kring de goda exempel som finns och de utmaningar som måste åtgärdas. Under 2013 kommer detta arbete att intensifieras.

Hudmottagning. Det beslut kring Framtidens hälso- och sjukvård som landstingsfullmäktige fattade i politisk enighet hösten 2012 innebär förpliktelser. I grunden handlar det om att forma en personcentrerad verksamhet där den vård som den enskilda patienten behöver ofta ska finnas nära. Ett viktigt steg i detta arbete togs i mitten av denna vecka då jag hade förmånen att hålla i ordförandeklubban när länssjukvårdsnämnden fattade beslut om nya lokaler för Hudmottagningen på Sörmlands sjukhus Kullbergska. Behovet av nya mer funktionella lokaler hade funnits under en längre tid och det var dags att gå från ord till handling. Beslutet innebär att patienter i behov av ljusbehandling, som ofta besöker mottagningen flera gånger per vecka, får behandling i nya moderna lokaler där exempelvis möjligheten till egen check-in kommer att skapas. För våra medarbetare innebär de nya lokalerna ökade förutsättningar för ett förbättrat patientflöde, ökad samverkan med medicinmottagningen via en gemensam reception och inte minst bättre möjligheter för avskildhet och därigenom stärkt integritet för patienterna.

Åtgärder för ökad tillgång till vård. Som jag redovisat i tidigare nyhetsbrev är tillgängligheten till vård en av landstingets absolut mest prioriterade frågor under detta och kommande år. Majoriteten har därför fattat ett antal beslut vars syfte är att korta köerna till vård i vårt län. Det handlar bland om inrättandet av en valfrihets- och rättighetsservice, skapandet av en länsgemensam operationsplanering, satsningen på vårdlotsar och de särskilda medel – 20 miljoner kronor – som under 2013 riktas till arbetet med ökad tillgänglighet. Under de senaste månaderna har emellertid förutsättningarna inte varit de bästa för att uppnå detta. En besvärande personalbrist (främst specialistläkare och sjuksköterskor) med ofrivilligt stängda vårdplatser som följd har minskat operationskapaciteten. För närvarande pågår ett intensivt arbete för att öppna de ofrivilligt stängda vårdplatserna via bland annat nyrekrytering av sjuksköterskor men även genom omfördelning av arbetsuppgifter till andra yrkesgrupper. Därtill kommer vissa patientgrupper att remitteras till andra vårdgivare för att öka möjligheten att erbjuda vård inom den lagstadgad vårdgarantin. Ambitionen är tydlig. Vården ska vara köfri i Sörmland.

__________________________________________________________ 

Extra Nyhetsbrev mars 2013

Nytt löneavtal för landstingets sjuksköterskor. Som jag berättade i det extra nyhetsbrev som ni fick er tillhanda i februari månad har förhandlingar pågått mellan landstinget och Vårdförbundet kring sjuksköterskornas löner.

Vår utgångpunkt från majoritetens sida har varit att gå från ord till handling när det gäller förbättrade lönevillkor för de närmare 2 000 engagerade och kunniga sjuksköterskor som arbetar i landstinget. Utbildning ska värderas högt och synas i den enskilde medarbetarens lönekuvert.  Ytterst handlar det om landstingets förmåga att behålla och rekrytera medarbetare för att säkerställa en fortsatt god hälsoutveckling för den enskilde Sörmlänningen. Det är därför mycket glädjande att kunna konstatera att det nu slutits en överenskommelse med Vårdförbundet.

En överenskommelse som innebär en historisk lönesatsning riktad till landstingets sjuksköterskor – såväl på länets sjukhus som på våra vårdcentraler. I korthet består överenskommelsen av följande delar:

• Schemalagd personal garanteras en löneökning på minst 1 600 kronor per månad.
• Riktade lönesatsningar till sjuksköterskor inom vårdtunga områden, exempelvis på akutmottagningarna.
• Extra lönesatsningar till specialistutbildade sjuksköterskor.

Sammanlagt kan den möjliga löneökningen för vissa personalgrupper bli närmare 4 000 kronor per månad. Totalt möjliggör satsningen en löneökning på 8,5 procent.

Överenskommelsen innebär även att dagens arbetstidsförkortning tas bort. I realiteten betyder det att landstinget kompenserar de sjuksköterskor som går på schema (omfattar närmare 70 procent av medarbetarna) med 800 kronor   per månad. I detta sammanhang är det värt att påminna om att arbetstidsförkortningen, till dags dato, inneburit att    den oplanerade övertiden ökat till närmare 68 000 timmar per år. Något som i sin tur påverkat arbetsmiljön negativt. Landstingets uppfattning är därför att borttagandet av arbetstidsförkortningen, där normalarbetstiden utökas med 15 minuter per dag, kan leda till en positiv förändring för både medarbetare och verksamhet. Arbetstidsförkortningen upphör tidigast från och med den 1 oktober. Den främsta anledningen till detta är att nya scheman ska arbetas fram och sättas samman på ett sätt som blir så bra som möjligt för våra medarbetare.

Låt mig avslutningsvis framhålla det oerhört värdefulla i den nu genomförda lönesatsningen på närmare 50 miljoner kronor riktad till en yrkesgrupp som alltför länge fått stå tillbaka. Eller som en sjuksköterska uttryckte det i Katrineholms-Kuriren efter att överenskommelsen blivit offentlig:

”Det är jättebra att vi får en löneförhöjning. Vi gör ett stort arbete inom sjukvården, och det är tacksamt att vår arbetsgivare också tycker att vi gör ett gott arbete och att vi får lön därefter.”

__________________________________________________________ 

Nyhetsbrev februari 2013

Åtgärder för att korta köerna. För Folkpartiet och våra samarbetspartier är tillgänglighet till vård en prioriterad fråga. Det är inte acceptabelt att Sörmlänningar tvingas vänta i vårdköer. Målsättningen är och förblir en köfri vård i vårt län. Jag har i tidigare nyhetsbrev redovisat en rad åtgärder som genomförts. En valfrihets- och rättighetsservice har inrättats för att ge patienten information om valmöjligheter inom vården och fungera som guide till vårdgivare – såväl offentliga som privata – där tillgängligheten är god och vårdkvaliteten hög. En länsgemensam operationsplanering med särskild kompetens inom logistik har inrättats för ökad effektivitet och förbättrad samverkan mellan länets sjukhus. Den patient som inte erbjuds vård inom den lagstadgade vårdgarantin behöver inte längre betala någon avgift och ekonomisk ersättning utbetalas om en operation ställs in eller fördröjs av skäl som landstinget förorsakat.  Vi slår oss emellertid inte till ro med detta utan har den gångna veckan fattat beslut om en satsning på 20 miljoner kronor för att korta vårdköerna i Sörmland. En kraftsamling vars syfte är att minska köerna men som även har fokus på att förstärka arbetet med produktions- och kapacitetsplanering för att öka effektiviteten.

Mobila team psykiatri. Ett led i landstingets arbete med att erbjuda en flexibel och patientnära vård i trygg hemmiljö är att utveckla de mobila teamen i Sörmland. Den enskilda patienten ska i större utsträckning än idag kunna vårdas i hemmet genom tätare kontakter med den psykiatriska verksamheten. Något som i sin tur bedöms kunna korta vårdtiden och bidra till en bättre miljö för patientens återhämtning samtidigt som det möjliggör ett intensivare samarbete med kommunernas socialpsykiatri. Utifrån de positiva erfarenheter som vi tagit del av från andra delar av landet är en rimlig uppfattning att den mobila verksamheten på några års sikt kan minska behovet av slutenvårdsplatser. För att sjösätta den mobila verksamheten inom psykiatrin har vi i majoriteten riktat 40 miljoner kronor till finansiering under de kommande åren. En åtgärd som ytterligare stärker arbetet med att skapa en personcentrerad vård i Sörmland.

Medfinansiering – gråstarr. Frågan om medfinansiering inom ramen för den skattefinansierade hälso- och sjukvården är en omdiskuterad fråga. Problematiken kretsar främst kring det rimliga i att en patient ska kunna betala ur egen plånbok för att finansiera delar av sin behandling. Redan idag får patienter stå för en betydande del av kostnaden vid tandläkarbesök, sjukresor och inköp av läkemedel. Inom vården har patientavgifterna successivt höjts och utgör i praktiken redan en form av medfinansiering.

Ett ingrepp som diskuterats flitigt i anslutning till medfinansiering är katarakt eller grå starr. Idag erbjuder den offentliga vården en standardlins som snabbt läks fast och där korrigeringar är svåra att genomföra om patienten inte är nöjd med resultatet. Det finns även möjlighet att erbjuda avancerade linser som korrigerar brytningsfel som översynthet, närsynthet, astigmatism och som gör att patienten slipper läsglasögon. Trots detta är standardlinsen det val som erbjuds. Orsaken stavas pengar då den avancerade linsen kostar cirka 10 000 kronor mer per öga än standardlinsen. En kostnad som den offentliga vården inte anser sig ha råd att finansiera. Då kan medfinansiering vara ett bra alternativ. Fram till denna vecka har det dock endast varit två landsting, Stockholm och Halland, som erbjudit sina patienter möjlighet att på egen hand lägga till mellanskillnaden mellan standardlinsen och den avancerade linsen. Mot denna bakgrund är det glädjande att vi i majoriteten fattat ett beslut som innebär att även Sörmland kan fogas till de landsting som erbjuder medfinansiering och därmed ökad valfrihet för patienten. Ett beslut med tydlig liberal prägel.

Vårdlots. Studier visar att en relativt liten del av befolkningen står för en stor del av vårdkonsumtionen och därmed de totala vårdskostnaderna. Exempelvis kan 80 procent av sjukvårdens kostnader tillskrivas vård av 10 procent av befolkningen. En beräkning i Stockholm gör gällande att 1 procent av befolkningen står för närmare 35 procent av vårdens kostnader. Den mest resurskrävande procenten av patienterna blir inlagda akut på sjukhus i genomsnitt 4 gånger per år. En betydande del handlar om återinläggningar.

Åtgärder som syftar till att tidigt identifiera patienter med hög återinläggningsrisk skulle kunna leda till både förbättrad vårdkvalitet och väsentligt sänkta kostnader. Vi har därför beslutat att tillskjuta närmare 4 miljoner kronor för att landstinget ska kunna anställa vårdlotsar. En vårdlots är en specialutbildad sjuksköterska som utifrån varje patients unika situation utformar en åtgärdsplan och därefter stödjer patienten med regelbunden telefonsupport bestående av rådgivning, coachning, stöd till egenvård samt hjälp att koordinera vård- och omsorgskontakter. Målet är att öka patientens delaktighet och förståelse för sin sjukdom, förstärka samverkan kring patienten mellan olika vårdgivare och minska patientens vårdbehov. I stället för att patienten tvingas bli ofrivillig expert på sjukvårdsstruktur för att hitta rätt tar vårdlotsen över och samordnar patientens kontakter med vården. Varje besök på akuten som undviks genom att boka in besök i rätt tid ökar möjligheten till god vård och högre livskvalitet. Det skapar också utrymme för andra patienter som är i behov av vård vid länets akutmottagningar.

__________________________________________________________ 

Extra Nyhetsbrev februari 2013

Löneförhandlingar. Igår inledde Landstinget Sörmland förhandlingar med Vårdförbundet kring sjuksköterskornas löner. Det är oerhört viktigt att landstinget kan behålla och rekrytera medarbetare för att säkerställa en fortsatt god hälsoutveckling för den enskilde Sörmlänningen. Utgångspunkten i de nu pågående förhandlingarna har därför varit att gå från ord till handling när det gäller förbättrade lönevillkor för de närmare 2 000 sjuksköterskor som arbetar i landstinget. Utbildning ska värderas högt och synas i den enskilde medarbetarens lönekuvert. Den uttalade viljan är därför att genomföra en riktad lönesatsning på sjuksköterskorna.

Det förslag som Landstinget Sörmland erbjudit Vårdförbundet (utöver den ordinarie lönerevisionen) innehåller följande konkreta och fullt ut finansierade satsningar: 

• 1 500 kronor mer till samtliga sjuksköterskor.
• 500 kronor extra till samtliga vidareutbildade sjuksköterskor.
• 800 kronor extra till samtliga sjuksköterskor som idag har en arbetstidsförkortning i utbyte mot att den växlas in i pengar.

För en heltidsarbetande sjuksköterska innebär det 2 300 kronor eller mer per månad. Motsvarande närmare 8 procent.

För en heltidsarbetande specialistsjuksköterska innebär det 2 800 kronor eller mer per månad. Motsvarande närmare 10 procent.

Därtill innebär förslaget att den genomsnittliga ingångslönen för en nyanställd sjuksköterska höjs till 24 000 kronor per månad.

Landstingets bud förkastades vid sittande bord av Vårdförbundet med hänvisning till ”principskäl”. Tyvärr har Vårdförbundet lokalt i Sörmland låst fast sig vid en arbetstidsförkortning som innebär att 15 minuter per dag värderas högre än de 800 kronor per månad som en växling av arbetstidsförkortning till lön skulle ge för de berörda sjuksköterskorna. Detta är självklart oerhört beklagligt.

Faktum är att dagens arbetstidsförkortning på 15 minuter per dag inneburit att den oplanerade övertiden ökat till närmare 68 000 timmar per år. Något som i sin tur påverkat arbetsmiljön negativt. Landstingets uppfattning är därför att det bud som erbjudits Vårdförbundet där normalarbetstiden utökas med en kvart om dagen kan leda till en positiv förändring för både medarbetare och verksamhet.

Det som nu kommer att ske är att förhandlingarna startar om på nytt. Jag utgår från att Vårdförbundet och dess ordförande går tillbaka till sina medlemmar och förankrar beslutet att förkasta en genomsnittlig löneökning för varje sjuksköterska i Landstinget Sörmland på 2 300 kronor per månad eller mer. Landstingets budskap som arbetsgivare är tydligt. Utbildning ska synas i den enskilde sjuksköterskans lönekuvert. Nu ligger bollen hos Vårdförbundet.

__________________________________________________________

Nyhetsbrev januari 2013

Tillgänglighet till vård. I veckan redovisades de nationella siffrorna för december månad 2012 avseende tillgången till specialiserad vård. Tyvärr kan jag konstatera att för Landstinget Sörmlands del var det ingen munter läsning. Den positiva utveckling som kunnat skönjas under hösten hade brutits. Inom ramen för den lagstadgade vårdgarantin var nedgången några procentenheter. Det som var mer oroväckande handlade om måluppfyllelsen när det gäller den så kallade Kömiljarden som fastslår att statliga stimulansmedel utbetalas till de landsting/regioner som erbjuder minst 70 procent av sina patienter besök och behandling inom 60 dagar. Efter december månad fick endast 60 procent av de sörmländska patienterna tillgång till besök inom 60 dagar. Siffran för behandling uppgick till 55 procent. Detta är självklart inte acceptabelt. Målsättningen är och förblir en köfri vård i Sörmland. För att detta ska vara möjligt har en rad åtgärder genomförts. Jag har i tidigare nyhetsbrev redovisat att en valfrihets- och rättighetsservice har skapats för att ge den enskilda patienten korrekt information om valmöjligheter inom vården och därtill vara en lots till vårdgivare där tillgängligheten är god och vårdkvaliteten hög. Vårdgarantisamordnare finns numera för att stödja vårdens enheter i arbetet med att leva upp till målen i vårdgarantin. En länsgemensam operationsplanering med särskild kompetens inom logistik har inrättats för ökad samverkan mellan länets sjukhus och ett bättre nyttjande av våra gemensamma resurser. Den patient som inte erbjuds vård inom den lagstadgade vårdgarantin behöver inte längre betala någon avgift och ekonomisk ersättning utbetalas om en operation ställs in eller fördröjs av skäl som landstinget förorsakat. Folkpartiet och övriga majoritetspartier slår oss emellertid inte till ro med detta. För att ambitionen ska bli verklighet och vårdköerna kortas riktas 20 miljoner kronor till en särskilt tillgänglighetssatsning under 2013. Jag avser att återkomma med en utförlig beskrivning av vilka ytterligare åtgärder som vidtas i kommande nyhetsbrev.

Vårdplatser. De senaste veckorna har ni i massmedia kunnat följa en intensiv rapportering kring bristen på vårdplatser i landstinget. Läkarföreningen och Vårdförbundet har uttalat sin oro över arbetsmiljön för våra medarbetare och även talat om ett potentiellt hot mot patientsäkerheten. Dessa synpunkter har såväl jag som hälso- och sjukvårdsledningens tjänstemän tagit på största allvar. Det är inte acceptabelt att våra engagerade och kompetenta medarbetare inom den sörmländska vården upplever sin arbetsmiljö på ett negativt sätt. Jag vill vara tydlig med att landstinget aldrig kommer att tumma på patientsäkerheten. I det aktuella fallet handlar det om att 22 vårdplatser på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett varit stängda på grund av personalbrist. Det har med andra ord inte handlat om krav på besparingar utan enkom varit kopplat till att vi haft ofrivilliga vakanser i form av främst brist på sjuksköterskor. Så vad gör vi då för att komma tillrätta med den besvärliga situationen och öppna de vårdplatser som nu är stängda på grund av personalbrist? I det korta perspektivet handlar det bland annat om använda patienthotellet Althea i större utsträckning, att omfördela personal och att arbeta med snabbare utskrivningar. Till detta fogas ett intensivt arbete med vårdplanering, samverkan med omkringliggande sjukhus, nya tekniska lösningar och förändrade arbetssätt.

Kompetensförsörjning. I en rapport pekar Regionförbundet Sörmland på den utmaning som landsting och kommuner står inför när det gäller tillgången på individer med omvårdnadsutbildning i relation till den efterfrågan som finns. Pensionsavgångar, minskat intresse för omvårdnadsutbildning och ökade demografiska utmaningar innebär stora utmaningar. En försiktig beräkning gör gällande att det kommer att saknas 4 500 individer med omsorgsutbildning i Södermanlands län år 2030. Landstinget Sörmland är inget undantag. Kommande 10-årsperioden kommer närmare en fjärdedel av landstingets nuvarande medarbetare att nå 65 års ålder. Det kommer att kräva åtgärder för att säkerställa kompetensförsörjningen. Landstinget måste vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda lönevillkor, möjlighet till kompetensutveckling som syns i lönekuvertet, modernare arbetslokaler och bättre ITverktyg. För att möjliggöra en utveckling som stödjer detta har särskilda medel, 32 miljoner kronor, avsatts för strategiska personalsatsningar. Avsikten är att satsa på särskilda grupper där lönenivåerna är låga i förhållande till utbildningsnivån. Sjuksköterskor är en sådan yrkeskategori som idag har alltför låga ingångslöner och där löneutvecklingen över tid är otillfredsställande. Andra grupper är psykologer och sjukgymnaster. Satsningar kommer därför att ske riktade till dessa yrkesgrupper.

Avslutning. Det är viktigt att understryka att även om ovanstående redovisning kan framstå som en aning negativ är det mycket som fungerar bra i Landstinget Sörmland. Hög vårdkvalitet kombineras med landets lägsta sjukvårdskostnader. Engagerade och kunniga medarbetare genomför varje dag ett fantastiskt arbete till gagn för den enskilda individen. För en ansvarsfull majoritet är det dock viktigt att ha modet att belysa de problem som finns, analysera dessa och söka finna lösningar på de utmaningar som vi gemensamt står inför. Jag är övertygad om att den kurs som Folkpartiet och övriga majoritetspartier lagt fast är den rätta för att säkerställa en fortsatt god hälsoutveckling för den enskilda Sörmlänningen.

__________________________________________________________

Nyhetsbrev december 2012

Hög kvalitet till låga kostnader. I veckan rapporterade Dagens Samhälle under rubriken ”Sörmland – raket på vårdlista” att vårt landsting, i en nationell jämförelse, kombinerar hög vårdkvalitet med landets lägsta sjukvårdskostnader. I en ranking som sammanväger de 169 indikatorer som ingår i Sveriges Kommuner och Landstings ”Öppna jämförelser” placerar sig Landstinget Sörmland på plats 5 av landets 21 landsting och regioner. Det är en förbättring med 10 placeringar jämfört med 2011 och ett tydligt kvitto på att det ambitiösa kvalitetsarbete som varje dag genomförs av kompetenta och engagerade medarbetare i landstinget givit resultat. En oerhört glädjande utveckling.

Majoriteten är dock övertygad om att det krävs fler åtgärder för att öka produktiviteten och effektiviteten inom den sörmländska vården. Under året har vi därför drivit på arbetet med fördjupad ekonomisk uppföljning och analys. Månadsrapporteringen har utökats och kvaliteten i det som återrapporteras har stärkts. Utgångspunkten är alltid att de skattemedel som Sörmlänningarna ställt till landstingets förfogande ska nyttjas på optimalt sätt. Nästkommande år tar landstinget nästa steg då arbetet med att utveckla vårdepisodersättning inleds. I korthet handlar det om ett ersättningssystem där vårdgivaren ersätts med ett paketpris för hela vårdkedjan. Syftet är att forma vården kring den enskilda patienten och basera ersättningen på patientrapporterat utfall. Till detta fogas en komplikationsgaranti som innebär att vårdgivaren tar finansiellt ansvar för undvikbara komplikationer. Något som skapar incitament att fokusera på kvalitet och patientsäkerhet då färre komplikatoner innebär bättre hälsoutfall för patienten och lägre kostnader för vårdgivaren.

Ökad valfrihet. Folkpartiet har under de år vi haft förmånen att ha det yttersta ansvaret för landstingets verksamhet genomfört en rad reformer i syfte att stärka den enskilda patientens rätt till valfrihet. Vi har upphandlat privata vårdgivare inom bland annat ortopedi, radiologi, mödravård, distanstolkning av röntgen och psykoterapi. Under våren går vi vidare med upphandling av privat urologi, logopedi och kiropraktik. Vi har genomfört Lagen om valfrihet (LOV) inom primärvården vilket resulterat i att 6 nya privata vårdcentraler valt att etablera sig i länet. Från årsskiftet sker detsamma inom tandreglering för barn där LOV nyttjas för ökad valfrihet. Därtill uppmuntras ständigt landstingets egna verksamheter till samverkan med privata vårdgivare såväl inom som utom Sörmland. Ett gott exempel finns i Eskilstuna där vår egen ortopedklinik på Mälarsjukhuset har ett nära samarbete med den privata ortopedkliniken Specialistcenter Scandinavia.

Folkpartiet har även, med stor framgång, drivit på utvecklingen för att öppna Sörmland mot omvärlden genom att ta bort de tidigare begränsningar som funnits av det fria vårdvalet inom ortopedi och onkologi. Det innebär att Sörmlänningar i behov av vård, från dag ett, kan välja att bege sig till valfri vårdgivare i hela landet. Möjligheten att lista sig på valfri vårdcentral i Sörmland och Västmanland införs från årsskiftet. Reformer som bidrar till att öka tillgängligheten, korta köerna och stärka valfriheten för den enskilda individen.

Förbättrad tillgänglighet. Majoritetens ambition är att det ska vara en köfri vård i Sörmland. Det är inte rimligt att patienter tvingas vänta i månader på ett besök eller en operation med allt vad det innebär i form av oro och lidande. Vi har därför vidtagit en rad åtgärder för att öka tillgängligheten till vård: Ett valfrihets- och rättighetskansli har skapats för att ge patienten korrekt information om valmöjligheter inom vården och därtill vara en lots till vårdgivare där tillgängligheten är god och vårdkvaliteten hög. Vårdgarantisamordnare finns numera för att stödja vårdens enheter i arbetet med att leva upp till målen i vårdgarantin. En länsgemensam operationsplanering har skapats för ökad samverkan mellan länets sjukhus och ett bättre nyttjande av våra gemensamma resurser. Den patient som inte erbjuds vård inom vårdgarantin kommer från årsskiftet inte att behöva betala någon avgift och ekonomisk ersättning kommer att utbetalas om en operation ställs in eller fördröjs av skäl som landstinget förorsakat.

Folkpartiet slår sig emellertid inte till ro med dessa åtgärder utan vi kommer att fortsätta vårt arbete för att korta köerna. Tillgänglighet till vård står överst på prioriteringslistan för verksamhetsåret 2013 och för detta ändamål öronmärks nästkommande år 20 miljoner kronor.

__________________________________________________________

Nyhetsbrev mars 2012

Ökad valfrihet. Sedan 2007 är vårdgarantin lag i Sverige. Det innebär att alla patienter i behov av vård ska erbjudas besök och behandling inom 90 dagar. I Landstinget Sörmland har resultaten successivt förbättrats men det finns fortfarande mycket kvar att göra. För att stärka patientens rätt till valfrihet och bidra till en förbättrad tillgänglighet har vi i majoriteten valt att göra en satsning på valfrihetsservice och vårdgarantisamordnare. Syftet med reformen är att landstinget ska ge tydligare och bättre information om vårdgaranti och valfrihet inom vården till såväl patienter som personal. Valfrihetsservice ska bland annat analysera väntetider och komma med förslag på åtgärder för att vårdgarantin ska kunna hållas, de ska känna till den lediga kapaciteten inom landstinget och hur situationen ser ut hos andra vårdgivare inom områden där väntetiderna kan bli långa. De ska också svara på patienters frågor om valfrihet och därmed bidra till att den enskilda patientens rätt till valfrihet tillgodoses på bästa sätt. Till detta fogas Vårdgarantisamordnare på varje klinik med uppgift att operativt ansvara för att patienter får tid till nybesök och behandling inom den lagstadgade vårdgarantin – inom eller utom länet. Ytterst handlar det om att stärka den enskilda individens möjlighet att ha inflytande över den egna vården. 

Begränsning av fritt vårdval. I december 2011 fattade majoriteten beslut om att ta bort den tidigare begränsningen av fritt vårdval inom ortopedi. Det innebär att Sörmlänningar i behov av ortopedisk vård numera, från dag ett, kan välja att bege sig till vårdgivare i hela vårt land. Vid nästkommande sammanträde med länssjukvårdsnämnden kommer majoriteten att föreslå att även begränsningen av fritt vårdval inom onkologi (cancervård) tas bort från årsskiftet. Bakgrunden till dessa båda beslut är majoritetens gemensamma uppfattning att valfrihet för den enskilda individen bidrar till ökad tillgänglighet och visar vägen mot ett Sörmland som är öppet mot omvärlden och som är redo att samverka. Något som är centralt för att forma en långsiktigt hållbar hälso‐ och sjukvårdspolitik av bra kvalitet med god tillgänglighet och hög patientsäkerhet. 

Framtidens hälso‐ och sjukvård. Jag har i tidigare nyhetsbrev berättat om det utvecklingsarbete som landstinget i slutet av 2011 inledde kring den framtida hälso‐ och sjukvården i vårt län. Utgångspunkten är att alla sörmlänningar, utifrån sina individuella behov av hälso‐ och sjukvård, ska erbjudas tillgång till vård och behandling på lika villkor oberoende av var vården utförs. Vården ska vara av god och säker kvalitet, ges i rätt tid och vara förenlig med landstingets ekonomi.

Låt oss ha i minnet att budgetunderskott och sparprogram snarare är regel än undantag i många av landets regioner och landsting. Ofta handlar det om generella sparbeting (”osthyvel”) som fördelas jämnt mellan samtliga verksamheter och där det oftast är upp till verksamhetschefer att på egen hand fatta beslut om åtgärder för att uppnå de krav som beslutats på central nivå. Jag kan konstatera att för Landstinget Sörmland har ett sådant förhållningssätt nått vägs ände. Självklart kommer varje klinik, varje verksamhetschef och varje medarbetare även i framtiden behöva ta ansvar för att leva upp till krav på kvalitet, patientsäkerhet, tillgänglighet och ekonomi. Det går emellertid inte att kräva allt detta om landstinget inte tar itu med ett antal strukturella utmaningar kring vårdstruktur, produktivitet, investeringar och inköp. 

I grunden handlar det om att ställa frågan: Vilken vård ska erbjudas för att säkerställa en god hälsoutveckling för den enskilde Sörmlänningen?

I början av denna vecka mottog den politiska styrgrupp, i vilken jag ingår, en rapport från de externa experter som bistår oss i det pågående arbetet. En rapport som kommer att ligga till grund för landstingsstyrelsens beslut i slutet av mars där den fortsatta processen fastställs. Jag avser att återkomma till detaljerna i detta viktiga arbete i framtida nyhetsbrev. 

Målsättning är att landstingsfullmäktige i oktober ska fatta beslut om en samlad målbild för sörmländsk hälso‐ och sjukvård under de kommande 10 åren. Siktet är högt ställt. Sörmland ska vara Sveriges friskaste län år 2022.

__________________________________________________________

Nyhetsbrev februari 2012

Regionfrågan. De senaste veckorna har regionfrågan stått i fokus. I mitten av oktober förra året fattade Folkpartiets Länsförbund beslut om att förorda en regionbildning där Södermanland tillsammans med Västmanland, Örebro, Uppsala och Östergötland skulle ansöka om att få bilda en storregion från den 1 januari 2015.

Det visade sig emellertid tämligen omgående att den politiska ledningen i Uppsala förhöll sig kallsinnig till en sådan lösning. Från Östergötlands sida var bilden splittrad och intensiva diskussioner fördes mellan de politiska partierna länet. Till sist var tidsramen så snäv att Örebro och Västmanland klargjorde att det inte fanns tid att vänta längre på Östergötland. Från Södermanlands sida slog vi fast att dörren gentemot såväl Östergötland som Uppsala fortfarande stod öppen men att förutsättningarna för en Region Mälardalen bestående av Södermanland, Västmanland och Örebro skulle utredas vidare. Detta arbete ledde sedermera till att ett förslag om en ansökan skrevs fram och ett remissförförfarande med de tre länens kommuner inleddes. Från landstingets sida var uppdraget nu att invänta kommunernas remissvar. När samtliga kommuner inkommit med sina svar stod det klart att det inte fanns samsyn i länet. Nyköping, Trosa och Gnesta sa nej till Region Mälardalen. Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Oxelösund, Strängnäs och Vingåker sa ja men med förbehåll. Katrineholm, Vingåker och Oxelösund betonade vikten av att även inkludera Östergötland i en ny region. Strängnäs, Eskilstuna och Katrineholm betonade vikten av att även inkludera Uppsala i en ny region.        

I den uppkomna situationen tog Länsförbundets ordförande kontakt med respektive kommunföreträdare i syfte att få en tydligare bild av hur vårt parti skulle agera. Beskedet var entydigt. En fråga av denna dignitet behöver ett brett stöd såväl politiskt som hos de berörda medborgarna och ett sådant stöd förelåg inte. Jag förmedlade denna uppfattning till övriga partiers distriktsföreträdare vid ett telefonmöte som ägde rum kvällen före landstingsstyrelsen skulle behandla ärendet. Vid mötet framkom att Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet sa nej till att gå vidare med en ansökan om att bilda Region Mälardalen. Centerpartiet och Vänsterpartiet sa ja. Socialdemokraterna konstaterade då att det inte fanns en majoritet varken i landstingsstyrelsen eller landstingsfullmäktige för att gå vidare. Följden blev att Landstinget Sörmland, vid landstingsstyrelsens sammanträde, beslutade att avstå från att skicka in en ansökan om att bilda Region Mälardalen.

Det finns mycket att säga om ovanstående process men en lärdom som jag anser bör göras är att en fråga som har så stor inverkan på länets framtida regionala utveckling inte kan skyndas fram. Jag är medveten om att det förts samtal i såväl Regionförbundet, länets kommuner och i landstinget kring möjliga handlingsalternativ men faktum är att en formell regionkonstellation att ta ställning till inte fanns förrän i december. Vad som nu händer med en eventuell regionbildning är oklart. Det vi vet är att den statliga utredare som har till uppgift att se över den statliga länsindelningen kommer att presentera sitt förslag i december. Min bedömning är att vi först därefter kan se eventuella försök att forma nya regionkonstellationer som kan se dagens ljus tidigast 1 januari 2019. Vi ska dock komma ihåg att den samverkan som sker mellan exempelvis Eskilstuna kommun, Enköpings kommun och Västerås kommun eller Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland har alla möjligheter att utvecklas och fördjupas. Obeaktat regionbildning eller ej.

Utvecklingsarbete. En fråga som jag berörde i mitt förra nyhetsbrev handlar om det utvecklingsarbete som landstinget inlett kring den framtida hälso‐ och sjukvården i länet. Landstingsstyrelsen fattade beslut om direktiv för utredningen i slutet av förra året och under januari har arbetet tagit fart på allvar. Ambitionen är att landstingsfullmäktige i juni ska kunna ta ställning till en sammanhållen hälso‐ och sjukvårdspolitik med sikte på framtiden. Från majoritetens sida har vi varit tydliga med att arbetet ska ske i stor öppenhet och dialog med patienter, personal, fackföreningar, brukarorganisationer och andra intressenter. I detta arbete är ni alla välkomna att delta med kloka idéer.

Sedan ska vi vara fullständigt medvetna om att det kommer att finnas medborgare i vårt län som inte kommer att gilla den utvecklingsplan som arbetas fram. Utveckling kräver förändring och förändring skapar oro. Det har jag full förståelse för. Det kan emellertid inte innebära att vi intar en förvaltarroll där vi inte har modet att ta itu med de problem som landstinget brottas med.

__________________________________________________________

Nyhetsbrev december 2011

Ekonomi. Som jag tidigare redovisat befinner sig den sörmländska vården i en besvärlig ekonomisk situation. Från majoritetens sida har vi, tillsammans med hälso‐ och sjukvårdschefen, arbetat intensivt för att vända utvecklingen. Beslut har fattats i maj och juni med en rad skarpa åtgärder. Det följdes upp med beslut om kapacitetsanpassning. Det innebär att vården går på 90 procent av normal kapacitet under hösten 2011 och våren 2012. I reella tal handlar det om att cirka 60 vårdplatser inte nyttjas. Värt att ha med sig är kunskapen att den sörmländska vården rankas som tredje kostnadseffektivast i landet kombinerat med mycket goda medicinska resultat inom en rad områden. Med andra ord är det inget fritt fall som pågår – vare sig beträffande ekonomin eller vårdens kvalitet.

Reviderad budget. Majoriteten beslutade i oktober att revidera landstingets budget. Syftet var att tillskjuta medel till vården för att skapa arbetsro och möjlighet att på allvar ta itu med de utmaningar som väntar under de kommande åren. Beslutet innebär att närmare 700 miljoner kronor ytterligare riktas till vården under tre år. Det innebär emellertid inte att tidigare beslut inte ska verkställas. Samtliga beslutade åtgärder ska genomföras. Vården kommer, trots tillskottet, även att behöva hantera den differens på 2 procent som historiskt funnits mellan intäkter och utgifter. Ett belopp som årligen uppgår till cirka 90 miljoner kronor.

Min uppfattning är att majoriteten i och med den reviderade budgeten ger vården en ärlig chans att komma tillrätta med den ekonomiska situationen utan att detta påverkar vårdens kvalitet eller betyder stora negativa konsekvenser för den enskilda sörmlänningen.

Tillgänglighet. Mot bakgrund av beslutet om minskade vårdplatser fanns det farhågor kring hur tillgängligheten till vården skulle påverkas. Den senaste mätningen visar att tillgängligheten till såväl besök som behandling inom den specialiserade vården förbättrats under hösten. I oktober fick 86 procent av sörmlänningarna tillgång till besök inom den lagstadgade vårdgarantin. En förbättring jämfört med september och bättre än motsvarande period föregående år. Siffrorna för behandling i oktober visar att 76 procent av sörmlänningarna fick behandling inom vårdgarantin. Även detta en förbättring jämfört med såväl september som motsvarande period föregående år. Självklart är jag inte vara nöjd när vi har köer inom vården men det är glädjande att tillgängligheten förbättrats månad för månad.

Regionfrågan. I kölvattnet av utredningen om en ny statlig länsindelning har regionfrågan åter aktualiserats. För Sörmlands vidkommande var den uttalade målsättningen att bilda region med Stockholm. Något som visat sig vara en icke framkomlig väg. Som en följd av detta fördes diskussioner i Folkpartiets länsförbund som mynnade ut i ett beslut om att förorda en regionbildning där Sörmland, Västmanland, Uppsala, Örebro och Östergötland ingår. Det visade sig tämligen omgående att den moderata landstingsledningen i Uppsala inte var intresserade av att bilda region. Från den moderata landstingsledningen i Östergötland kom motstridiga besked kring länets syn på anslutning söderut eller norrut. Till dags dato finns inget tydligt besked i frågan. För att inte tappa värdefull tid arbetades ett underlag fram för en regionbildning där Sörmland, Västmanland och Örebro ingår – benämnd ”Region Mälardalen”. Underlaget har nu skickats på remiss till de tre länens samtliga kommuner för att inhämta synpunkter. Först när denna remissrunda avslutats kan landstinget eventuellt gå vidare med ett beslut kring den fortsatta hanteringen av regionfrågan.

Utvecklingsarbete. Landstingsstyrelsen fattar kommande vecka beslut om direktiv för arbetet med den långsiktiga utvecklingen av den sörmländska vården. Syftet är att ta ett helhetsgrepp avseende sjukhusens uppdrag och de nödvändiga investeringar som behöver göras i fastigheter och medicinsk utrustning.

Utgångspunkten för arbetet är att söka svar på frågan: Vilken vård ska erbjudas för att säkerställa en fortsatt god hälsoutveckling hos befolkningen i Sörmland?

Här kommer vi som medborgarföreträdare även behöva fundera kring vägval som berör vilken vård som inte ska utföras i vårt län respektive av andra utförare. Målsättningen är att fullmäktige ska kunna fatta beslut om den framtida hälso‐ och sjukvårdspolitiken i juni månad. Jag återkommer kring detta.

__________________________________________________________

Annons