I mars förra året överlämnades den statliga utredningen Likvärdiga förutsättningar (SOU 2011:39) till regeringen. Sedan dess har inget hänt. Ingen proposition har lagts för att förverkliga den eniga parlamentariska sammansatta kommitténs förslag. Inga initiativ har tagits av finansminister Anders Borg. Detta är beklagligt. Idag riktar därför jag och mina majoritetskollegor i Landstinget Sörmland en fråga i ämnet till finansministern i Dagens samhälle. Vår ambition är att understryka vikten av att ett beslut fattas skyndsamt i denna viktiga fråga.
Det grundläggande syftet med att en modell för kostnadsutjämning är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna ge sina invånare likvärdig service oberoende av skattekraft och strukturella kostnadsskillnader. Så är inte fallet idag. Tvärtom är det nuvarande systemet för kostnadsutjämning konstruerat på ett sådant sätt att det är möjligt för enskilda landsting och regioner att påverka utfallet av modellen på ett sätt som inte speglar det faktiska vårdbehovet och vårdtyngden i det aktuella länet. Främst handlar det om att praxis för diagnostisering och grad av rapportering i slutenvård skiljer sig markant åt mellan landstingen/regionerna. I vissa län används begreppet ”bidiagnoser” frekvent vilket i sin tur ger ökade intäkter utan att detta med nödvändighet betyder att patienterna är mer vårdtunga än i andra län.
Det centrala för mitt vidkommande är att finansminister Anders Borg lyssnar till det viktiga arbete som genomförts av kommittén och fattar de beslut som krävs för att skapa en rättvisare fördelning av resurser till de patienter som har störst behov.
Ytterst är det en fråga om att ge invånare i alla delar av vårt land samma möjligheter att ta del av god samhällsservice – oberoende av var den enskilda individen bor.