Två dagar av landstingsfullmäktige. Intressant, spännade och utmanande. Replikskiftena går att följa på www.landstingetsormland.se. För egen del fokuserade jag på majoritetens strama budget i mitt inledningsanförande:
”Herr ordförande,
Sedan den nuvarande majoriteten tog över ansvaret för landstinget har vi arbetat utifrån en överordnad princip – att en välordnad ekonomi är en avgörande förutsättning för en långsiktigt stabil utveckling av landstinget och dess verksamheter.
Som folkvalda politiker och medborgarföreträdare har vi ett mycket tydligt uppdrag. Det är vår uppgift att främja en utveckling av landstinget som är till gagn för sörmlänningarna och det är vår uppgift att säkerställa att medborgarnas skattepengar används på bästa tänkbara sätt. Förutsättningarna att leva upp till detta uppdrag varierar givetvis. 38 av ledamöterna i denna församling representerar en politisk majoritet, de resterande 33 ledamöterna representerar följaktligen den politiska oppositionen. Men oavsett om vi tillhör majoritet eller opposition är vi valda att representera sörmlänningarna och genom våra förslag till landstingsbudget formulera en politik som tillvaratar våra respektive väljares intressen på bästa tänkbara sätt. Som folkvald politiker blir jag därför glad när jag kan konstatera att landstingsfullmäktige har 6 olika förslag till budget att ta ställning till idag. 6 olika budgetförslag där olika politiska viljeinriktningar formulerats för att slutgiltigt utgöra respektive förslag till landstingets främsta styrande dokument.
Folkpartiets, Miljöpartiets och Socialdemokraternas förslag till landstingsbudget är en stram budget uppbyggd utifrån principen att säkerställa en ekonomi i balans. Vår ambition har varit tydlig. Att arbeta fram en budget där en fortsatt stabil ekonomisk grund läggs för framtiden. Majoriteten är nämligen övertygade om att sunda landstingsfinanser garanterar en fortsatt jämlik och jämställd verksamhet av hög kvalitet.
Herr ordförande,
Det råder inga tvivel om att landstingets ekonomiska situation är ansträngd och att det saknas utrymme för kostsamma satsningar. De satsningar vi i majoriteten trots allt har funnit utrymme för är därför av strikt strategisk karaktär. Satsningar som ska möjliggöra ett långsiktigt mervärde för landstinget.
En sådan satsning är vårt förslag att avsätta 4 miljoner kronor för utbildning av specialistsjuksköterskor. Det är ingen hemlighet att en bra och säker vård kräver specialistutbildade sjuksköterskor. Dessvärre råder det idag stor brist på just denna yrkeskategori såväl nationellt som i vårt eget landsting. Genom satsningen vill vi kunna utöka rekryteringsbasen och skapa större incitament för sjuksköterskor att vidareutbilda sig. Majoriteten avsätter därför medel för studielön, betald utbildning och köp av uppdragsutbildningar. Vår gemensamma grundtes är att vi genom denna typ av strategiska åtgärder kan säkerställa en fortsatt hög kunskapsnivå bland yrkesutövarna inom vården. Något som är en förutsättning för att möta befolkningens behov och rätt till god vård.
Herr ordförande,
För några veckor sedan lyssnade jag på Maria Wetterstrands avskedstal vid Miljöpartiets kongress i Karlstad. Hon berättade då att hon och Peter Eriksson ofta, under sin tid som språkrör, diskuterade hur man bäst förpackar nödvändiga åtgärder som riskerar att mottas negativt av väljarna. Hur man skulle anpassa det egna budskapet för att undvika att stöta sig med olika intressen i samhället. Maria konstaterade att dessa samtal ofta mynnade ut i en och samma slutsats – att som politiker ha modet att våga säga som det är. Att som medborgarföreträdare ha modet att tydliggöra problem för att därefter kunna förklara varför det ibland är nödvändigt att fatta kontroversiella beslut. Min uppfattning är att ett sådant förhållningssätt skapar förutsättningar för att på begripligt sätt förklara att utveckling kräver förändring och att förändring kräver politisk integritet och en orubblig vilja.
Den enklaste vägen för en politiker är att sitta tillbakalutad och på tryggt avstånd förvalta en verksamhet. Inom politiken är dock den enkla vägen ofta både kontraproduktiv och skadlig. Kontraproduktiv därför att väljarna med rätta förväntar sig reformer och dynamik. Skadlig därför att all offentlig verksamhet är i behov av ständig förnyelse.
När man som folkvald politiker talar om den sörmländska hälso- och sjukvården är det snudd på tjänstefel att utelämna en diskussion om behovet av förnyelse. Här måste man göra som Maria Wetterstrand. Man måste våga säga som det är. Vill vi även i framtiden kunna erbjuda sörmlänningarna en kvalitetsmässig god vård måste vi våga diskutera vilken vård som ska erbjudas i Sörmland, var och hur denna vård ska erbjudas och vad den ska få kosta. Vi får aldrig välja den enkla vägen genom att ducka för en besvärlig debatt.
Herr ordförande,
När jag i november i fjol stod i denna talarstol för att hålla mitt budgetanförande talade jag om det ansvar vi som folkvalda delar och om hur vi från majoritetens sida skulle ha som ambition att än mer och utveckla och vitalisera dialogen med landstingets personal, med brukarföreningar och med den politiska oppositionen. Under vårens arbete i länssjukvårdsnämnden har vi från majoritetens sida tagit fasta på denna ambition och arbetat med ett uttalat transparent förhållningssätt. Jag kan med tillfredställelse konstatera att den åtgärdsplan för en ekonomi i balans som länssjukvårdsnämnden fattade beslut om igår innehåller ett antal konstruktiva förslag från såväl personal som de politiska oppositionspartierna. Kloka och framåtsyftande förslag som visar på en genuin vilja att ta ansvar för en svår ekonomisk situation. Tanken med åtgärdsplanen var att anta ett så brett anslag som möjligt. Från majoriteten sida ville vi förvissa oss om att personal, verksamhet och opposition alla skulle ges möjlighet att bidra med idéer och inspel inför det beslut som skulle komma att fattas. När vi summerade de inkomna förslagen talade resultatet sitt tydliga språk. Sammanlagt inkom 110 förslag som alla syftade till att bidra i den fortsatta processen. En oerhört glädjande utveckling och en tydlig indikation på att öppenhet och dialog alltid är bättre än slutenhet och stängda dörrar. Under hösten kommer majoriteten i Länssjukvårdsnämnden att fortsätta på den inslagna vägen. Vi kommer att bjuda in oppositionen till fortsatta samtal där alla goda idéer om hur vi tillsammans kan arbeta för en fortsatt långsiktigt hållbar utveckling för den sörmländska vården kommer att beaktas. En dialog där sörmlänningarnas bästa sätts i första rummet.
Herr ordförande,
När landstingsfullmäktiges 71 ledamöter idag ska fatta beslut om vilket av de presenterade budgetförslagen som ska antas har vi som folkvalda ett särskilt ansvar.
Vi har ett ansvar att fatta beslut om en budget som står som garant för att alla, oavsett inkomstnivå och social status, ges rätten till en jämlik och solidariskt finansierad verksamhet. Vi har ett ansvar att besluta om en budget som ger landstinget möjlighet att fortsätta på den inslagna vägen för en rättvis landstingspolitik. Och vi har ett ansvar att säkerställa att sörmlänningarnas gemensamma skattepengar används på ett ansvarsfullt och effektivt sätt.
Och det är därför, Herr ordförande, som jag nu yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag till landstingsbudget – för ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet. Tack för ordet.
Socialliberal i Sörmland 