Jag har efter det att Aftonbladets ledarsida uppmärksammade mitt blogginlägg om FP kontra SD fått en del kommentarer av typen: ”Hur vågar du kritisera din egen partiledare och ditt eget parti så öppet?”. Svaret är enkelt. När jag uppfattar att FP är otydligt i förhållande till den liberala grundsyn partiet har att företräda kommer jag att påpeka detta. Svårare än så är det inte.
Det måste i rimlighetens namn vara ett styrkebesked att ifrågasätta och värdera andras inställningar. I synnerhet när man dessutom ifrågasätter sin/sina ledare. Vilken ledare kan utvecklas utan att omge sig av kritiskt (behöver inte vara negativt laddat) tänkande människor som hjälper till att driva utvecklingen.
”En ledare skall visa vägen men måste vara beredd att lyssna på duktiga kartläsare.”
Nåväl, ett alternativ till att definitivt säga ”nej och aldrig” kan vara Peter Wolodarskis förslag till marginaliseringstaktik. http://www.dn.se/opinion/signerat/lat-storsta-blocket-regera-1.981856
Det måste i rimlighetens namn vara ett styrkebesked att ifrågasätta och värdera andras inställningar. I synnerhet när man dessutom ifrågasätter sin/sina ledare. Vilken ledare kan utvecklas utan att omge sig av kritiskt (behöver inte vara negativt laddat) tänkande människor som hjälper till att driva utvecklingen.
”En ledare skall visa vägen men måste vara beredd att lyssna på duktiga kartläsare.”
Nåväl, ett alternativ till att definitivt säga ”nej och aldrig” kan vara Peter Wolodarskis förslag till marginaliseringstaktik.
http://www.dn.se/opinion/signerat/lat-storsta-blocket-regera-1.981856
Du är tung!
//Flaco