När EU:s regeringschefer, med Fredrik Reinfeldt i spetsen, unisont deklarerade att Jose Manuel Barosso skulle få fortsatt förtroende som EU-kommissionens ordförande tedde det sig som ett föga kontroversiellt beslut. Den socialdemokratiska gruppen hade inte kunnat presentera en motkandidat och den konservativa gruppen stod eniga bakom Barosso. Så långt var allt frid och fröjd. Det fanns emellertid en faktor till att ta hänsyn till. En faktor som ingen regeringschef i EU – hur mäktig han eller hon än är – kan bortse från. Det folkvalda EU-parlamentet ska godkänna den person som ska bli ordförande i EU-kommissionen och det har visat sig att detta inte kommer att ske utan en grundlig debatt.
Det är minst sagt välgörande att lyssna till Centerpartiets kompetenta EU-parlamentariker Lena Ek och den linje som den liberala gruppen uttrycker. Lena Ek ställer den oerhört berättigade frågan: Hur vill Barosso att EU ska utvecklas under de kommande åren? Hur ska EU möta den finansiella krisen? På vilket sätt ska EU arbeta med klimatkris och miljöförstöring? Svaren på dessa frågor lyser med sin frånvaro av den enkla anledning att Barosso ännu inte har presenterat någon som helst programförklaring.
Lena Ek agerar på ett sätt som imponerar. Trots att hon är medveten om att den liberala gruppens agerande på europeisk nivå riskerar att skapa problem för Fredrik Reinfeldt och i förlängningen det svenska ordförandeskapet står hon upp för liberala ideal om öppenhet och transparens. Det är inte rimligt att ett antal regeringschefer sitter i ett slutet rum och enas om en kompromisskandidat som inte förargar någon. I frågan om Barosso eller ej är det onekligen Centerpartiet som driver den tydligaste linjen. Något som tidigare har manifesterats av Annie Johansson och Abir Al-Sahlani http://tinyurl.com/qdw42v.
Jag inser att Fredrik Reinfeldt knappast är villig att backa när det gäller sitt stöd till Barosso. Alltför mycket prestige är investerat. Tanken kittlar emellertid. Tänk om Reinfeldt och Sverige skulle söka använda det ökade inflytande som det halvårslånga ordförandeskapet innebär till att på allvar påverka den inriktning som EU-kommissionen ska ha under de kommande fem åren?
Socialliberal i Sörmland 