Eskilstuna-Kuriren uppmanar idag på ledarplats länets kommuner att inta en positiv hållning till att införa ett sörmländskt sprututbytesprogram. Ledarsidans inställning i den aktuella frågan har varit konsekvent positiv sedan ett antal år tillbaka. Slutsatsen är att sprututbyte ska betraktas som ett viktigt verktyg i folkhälsoarbetet i syfte att minska smittspridning. Inte som en narkotikapolitisk fråga. Frågan har fått ny aktualitet genom det initiativ som landstinget tagit i form av en förfrågan om intresset hos kommunerna att samverka kring sprututbyte.
2004 undertecknade Sverige Dublindeklarationen där vi som nation förbinder oss att intensifiera vårt förebyggande arbete i syfte att begränsa spridningen av hiv, aids och hepatit. En tydlig rekommendation i deklarationen säger att nationella sprututbytesprogram ska nå minst 60 procent av alla intravenösa missbrukare. I Sverige nås i nuläget högst fem procent av missbrukarna. Trots detta finns endast sprututbytesverksamhet i Malmö och Lund där den bedrivits på försök sedan 1980-talet.
Införandet av ett sprututbytesprogram i Sörmland handlar för mig främst om en folkhälsoinsats riktad mot en grupp extremt utsatta människor. Genom att öka kontaktytorna mellan sjukvården och en i stora delar ljusskygg och utsatt grupp öppnar vi vägar för den enskilde missbrukaren in mot samhällets hjälpinsatser och rehabiliteringsverksamhet. För den enskilde individen innebär det en möjlighet till ett liv fritt från kroniska blodsjukdomar och stort lidande. För samhället innebär varje människa som förhindras att drabbas av blodsjukdomar en hälso- och samhällsekonomisk vinst. Ytterst handlar det om allas rätt till en jämlik hälsa.
